Organisationskommitté Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder organisationskommitté, varianter, uttal och böjningar av organisationskommitté

Organisationskommitté synonym, annat ord för organisationskommitté, vad betyder organisationskommitté, förklaring, uttal och böjningar av organisationskommitté.

Vad betyder och hur uttalas organisationskommitté

Organisationskommitté uttalas org|an|is|at|ions|kom|mitté och är ett substantiv.

Ordformer av organisationskommitté

Singular

organisationskommitté
obestämd grundform
organisationskommittés
obestämd genitiv
organisationskommittén
bestämd grundform
organisationskommitténs
bestämd genitiv

Plural

organisationskommittéer
obestämd grundform
organisationskommittéers
obestämd genitiv
organisationskommittéerna
bestämd grundform
organisationskommittéernas
bestämd genitiv

Organisationskommitté är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet organisationskommitté

  1. I december 2008 tillsattes den organisationskommitté som under ledning av Lars Haikola hade till uppgift att bland annat besluta om bemanning vid Linnéuniversitetet. Organisationskommittén hade regeringens uppdrag att fungera som en interimistisk styrelse för Linnéuniversitetet under 2009. Kommittén presenterade 3 juni 2009 sitt förslag till rektor, Stephen Hwang som var professor i fysik och tidigare verksam vid Karlstads universitet. Regeringen utsåg 27 augusti 2009 Stephen Hwang till rektor för Linnéuniversitetet från 1 januari 2010 till 31 december 2015.. Förordnandet förlängdes senare. I mars 2017 lämnade Hwang Linnéuniversitet för att bli rektor vid Högskolan i Halmstad. Från mars 2017 vikarierade Peter Aronsson som universitetsrektor och föreslogs sedan som ny ordinarie rektor. Från oktober 2017 är Peter Aronsson rektor vid Linnéuniversitetet. (källa)
  2. Gunnar Malm var inför Trafikverkets bildande ordförande i den organisationskommitté som hade regeringens uppdrag att genomföra förberedande åtgärder för bildande av det nya statliga verket. Malm hade då redan haft regeringsuppdraget att utreda framtida höghastighetståg. (källa)
  3. För de olympiska spelen i München togs totalt 1 109 medaljer fram för de tre förstplacerade. Dessa fördelade sig på 364 guld-, 364 silver- och 381 bronsmedaljer. Medaljerna togs fram av Giuseppe Cassioli och Gerhard Marcks och tillverkades av Bayerisches Hauptmünzamt i München. Medan man mellan 1928 och 1968 hållit fast vid den italienska professorn Giuseppe Cassiolis utformning valde man att ge organisationskommittén i München möjlighet att själv utforma baksidan av medaljen. Gerhard Marcks valde att avbilda de antika halvbröderna Kastor och Polydeukes som grekerna såg som skyddshelgon för kamperna och vänskapen. På framsidan är segergudinnan som i sin vänstra hand håller en palm och i sin högra en krona. Man präglade medaljerna med inskriften XX. Olympiade München 1972. Medaljerna var fästa med kedjor. För första gången graverades idrottarens och sportens namn på medaljranden. (källa)
  4. Familjen Sommerlath var bosatt i Brasilien, men flyttade till Tyskland 1938. Drottningen har haft tre bröder: Ralf (född 1929), Walther (1934–2020) och Jörg Sommerlath (1941–2006). Efter det tyska nederlaget i andra världskriget 1945 flyttade familjen Sommerlath till Brasilien där de bodde 1947–1957 i São Paulo varefter de återvände till Västtyskland. Drottning Silvia tog studentexamen i Düsseldorf 1963 och under senare hälften av 1960-talet utbildade hon sig till tolk i München. Hon utexaminerades med behörighet i spanska, och arbetade därefter en tid på Argentinas konsulat i München. Åren 1971–1973 tjänstgjorde hon som utbildningsvärdinna i organisationskommittén för de Olympiska sommarspelen 1972 i München, och 1973 blev hon biträdande protokollchef i organisationskommittén för de olympiska vinterspelen 1976 i Innsbruck. Drottningen behärskar sju olika språk: svenska, portugisiska, tyska, franska, engelska, spanska samt svenskt teckenspråk. (källa)
  5. De Stefani var under perioden 1958-69 president i det italienska tennisförbundet. Han var också medlem i organisationskommittéerna för de olympiska spelen i Cortina 1956 och i Rom 1960. (källa)
  6. Arenabeteckningarna följer den överenskommelse som träffats mellan Fifa och VM:s ryska organisationskommitté att officiellt användas för detta världsmästerskap. (källa)
  7. Sedan de 28 deltagande nationerna ställt upp med sina fanor i täten vända mot Olympiahaus inleddes de egentliga öppningsceremonierna. På den granrisförsedda talarstolen steg först rikssportministern och ordföranden i vinterspelens organisationskommitté Karl Ritter von Halt och höll ett tal som innehöll bland annat välkomsthälsningar till de deltagande idrottsmännen. Därefter trädde Adolf Hitler fram till mikrofonen och förklarade spelen öppnade varpå en musikkår bestående av ett par hundra blåsmusikanter spelade den olympiska hymnen. Därunder tändes den olympiska elden uppe på hoppbacken, en trupp ur bergsartilleriet sköt salut. Trots det dåliga vädret, som medförde dålig sikt, var cirka 50 000 åskådare närvarande vid öppningsceremonin. (källa)
  8. Sedan det övriga Finland 1809 såsom särskild stat blivit förenat med Ryssland, lyckades det 1811 Gustaf Mauritz Armfelt, som då var Alexander I:s främste rådgivare för Finland, att genomdriva en återförening av dessa bägge landsdelar. Genom manifestet 11 (23) december 1811 skildes Viborgs län från kejsardömet Ryssland samt "införlivades med storfurstendömet Finland", och genom en förordning 31 december samma år tillförsäkrades länets inbyggare bland annat samma rättigheter, som övriga finska medborgare "enligt storfurstendömets konstitution" åtnjöt. En "organisationskommitté" tillsattes, under ordförandeskap av den kraftfulle landshövdingen Carl Stjernvall, vilken kommitté avgav ett omfattande förslag till nyordnande av Gamla Finlands offentliga förhållanden. Det dröjde emellertid länge, innan de sociala olikheterna mellan Gamla och Nya Finland kunde utjämnas, och därtill bidrog i främsta rummet donationsförhållandena, vilka genom förordning av den 25 november 1826 yttermera försvårades. År 1826 väckte statssekreteraren friherre Robert Henrik Rehbinder förslag om att till Ryssland åter avträda den sydöstligaste, mest förryskade delen av Viborgs län, men detta förslag stötte på motstånd hos Finlands senat och förföll. Genom skolväsendets utveckling, inrättandet av Viborgs hovrätt 1839 samt framför allt genom donationsgodsens inlösen kom allt större överensstämmelse till stånd mellan förhållandena i Gamla Finland och det övriga Finland. (källa)
  9. När OS 1916 inställdes på grund av det första världskriget, väckte en A. A:son Murray förslag om att Svenska Spel skulle arrangeras som en ersättning. Då Sveriges OK avböjde att stå som arrangör, sammankallade Svenska Fotbollförbundet intresserade specialförbund till ett sammanträde varvid en kommitté tillsattes bestående av Anton Johanson, E. Borgvall, och E. Juhlin. Denna drog upp riktlinjerna för spelen. En organisationskommitté med S. Hermelin, G. G:son Uggla, E. Bergvall och Anton Johanson på de ledande posterna tillsattes senare. (källa)
  10. Coubertin, en av skaparna av de olympiska spelen, hade förordat att även tävlingar i konst skulle förekomma vid de olympiska spelen. Internationella olympiska kommittén, (IOK) beslutade införa konsttävlingar vid sommarspelen i Stockholm 1912. Men Viktor Balck, ordförande i den svenska organisationskommittén och kronprins Gustaf Adolf, ordförande i Riksidrottsförbundet var tveksamma till att blanda fysiska tävlingar med konstnärliga. Till slut kom man fram till en kompromiss med tävlingar i arkitektur, skulptur, bildkonst, musik, och litteratur med en jury utsedd av IOK. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.