Orienten Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet orienten

1. Det kan noteras ur dessa texter att i mer utvecklade kulturer som i Grekland, främre Orienten och Romarriket betraktades garvning som ett yrke för män medan det hos mer primitiva kulturer och naturfolk ansetts vara en kvinnosyssla. I Sverige levde garvningen kvar i vissa delar som kvinnouppgift långt in på medeltiden. (källa)
2. Den första kända kulturen att aktivt utveckla geografi som en vetenskap var antikens Grekland. Till exempel berättades om Anaximander från Miletos att han skulle ha varit den förste som omkring 550 f.Kr. ritade en karta över jorden och havet. Herodotos från Halikarnassos (484–424 f.Kr.) skrev ett stort antal geografiska texter. Även Klaudios Ptolemaios (cirka 100 till 175 e.Kr.) samlade topografiska informationer och utgav anledningar hur kartor bör ritas. Romarna utvecklade sedan avancerade kartografiska tekniker, då de utforskade nya områden. Under medeltiden utvecklade främst araberna Muhammad al-Idrisi, Ibn Battuta, och Ibn Khaldun teknikerna som uppfunnits av grekerna och romarna, och utvecklade även nya egna tekniker. I Europa gick intresset för geografin däremot tillbaka. Vetenskapen hölls vid liv i Kina och Orienten. (källa)
3. Grisen är en av de äldsta formerna av tama kreatur, redan omkring år 5000 f.Kr. domesticerades vildsvinet i Främre Orienten och i Kina. Då grisen är allätare och är anpassningsbar till sin natur, lyckades människan tidigt tämja den och utnyttja den som föda, tidigare än till exempel nötkreatur. (källa)
4. I den gamla Orienten var gudinnornas roll ibland mycket tvetydigt: kärleks- och fruktbarhetsgudinnor är samtidigt ofta krigsgudinnor som är upphov till fördärv och död, till exempel Astarte, Ishtar och Anath. (källa)
5. Harpan härstammar förmodligen från Orienten. Många tidiga kulturer hade någon form av harpliknande instrument. Tidiga harpor var mer eller mindre diatoniskt stämda, liksom folkliga harpor än idag. (källa)
6. Den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den stores död, och Roms erövring av Grekland 146 f.Kr. Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebar också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier. (källa)
7. Landet Hatti i centrala Anatolien var rikt på naturresurser i form av metaller, sten och timmer. Hettiterna var skickliga inom metallurgi och bearbetade koppar, tenn och bly till brons, senare lyckades man även framställa järn. Runt huvudstaden Hattusa låg en bördig högslätt där spannmål och grönsaker kunde odlas. Den bergiga terrängen var lämplig för fårskötsel vilket gav ull för kläder. Andra tamdjur hölls för produktion av kött. Till skillnad från många andra forntida kulturer i Främre Orienten levde hettiterna inte i en bördig floddal. Jordbruket var helt beroende av regn. Dessutom fick alla transporter ske till lands eftersom seglingsbara floder saknades och landets inre låg långt från kusterna. (källa)
8. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten. Till Sverige kom gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. (källa)