Orosår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet orosår

1. Sven Fredén var son till lantbrukaren Johannes Bengtsson. Fadern ordförande i Tånnö missionsförening och samtidigt kyrkvärd. Komministern i Tånnö församling erbjöd fadern att hjälpa Sven Fredén till studier vid Fjellstedtska skolan och denne tackade ja med Sven avböjde på grund av sina radikalare frikyrkliga åsikter och en önskan att bli missionär. 1888-1892 studerade han vid Svenska missionsförbundets missionsskola och verkade därefter som missionär i provinsen Hubei 1893-1900, 1903-1911 och 1920-1927. Wuchang missionsstation i Wuchang, missionsförbundets första kinesiska station, blev hans stationeringsort. Han var en av de drivande bakom tillkomsten av Kingchow (idag Jingzhou) evangelist- och lärarseminarium och blev 1909 skolans rektor. Som sådan författade han även läroböcker på kinesiska. Under sin tid i Sverige 1911-1920 arbetade han för att missionsförsamlingarna i Kina skulle bli självständiga och vid sin återkomst till Kina utarbetade han tillsammans med Richard S Björkdahl och två kineser en konstitution för "Kinesiska missionsförbundet". Den trädde i kraft 1924 och lades till grund för en ny konstitution som antogs efter orosåren 1925-1927. I Sverige gjorde sig Fredén känd genom artiklar i tidningar och tidskrifter, i årsboken Ansgarius och med samlingsverket Tjugofem år i Kina. Han företog även en mängd predikoresor i Sverige. (källa)
2. Kadriljen tillhör den grupp av kompositioner som Strauss skrev för att få folk att glömma hans revolutionära åsikter från orosåren 1848-49 och närma sig den kejserliga familjen (vilket skulle komma att belöna sig då Strauss 1863 utnämndes till hovbalsmusikdirektör). Verket hade premiär i samband med en festival med anledning av kejsaren Frans Josef I:s 20-årsdagen. Den 18-årige Frans Josef hade utropats till kejsare av Österrike den 2 december 1848. Under sin korta tid på tronen hade han inte lyckats göra sig populär, trots sin starka pliktkänsla och orubbliga samvetsgrannhet. Det var således ingen lätt uppgift för arrangörerna av festivaler att väcka patriotisk glöd och att locka publik till evenemang, som det som Johann Baptist Corti, innehavare av kaféet i Wiener Volksgarten, tillkännagav i Wiener Zeitung den 16 augusti 1850: "KK. VOLKSGARTEN: Idag, fredag 16 augusti, storslagen festival med dekorationer och belysningar för att fira den högsta födelsedag för hans majestät kejsaren Frans Josef I. Herr Kapellmeister Johann Strauss dirigerar musik och, förutom de mest fantastiska och populära kompositionerna av hans senaste komponerade dansverk, som 'Maxing-Tänze', 'Johannis-Käferln', 'Luisen Sympathie Klänge' 'Heski-Holki-Polka', kommer att ha äran att för första gången framställa en ny kadrilj med titeln "BONVIVANT-QUADRILLE". (källa)