Ortsnamn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ortsnamn

1. Oftast förknippar man ett ortnamn med olika typer av boplatser eller samhällen men ortnamn är också namn på andra typer av platser. Som exempel kan nämnas sjöar, berg och vattendrag. Ortnamnen är ofta beskrivande och kan innehålla till exempel naturbeskrivningar, beskrivningar av faunan eller beskrivning av personer som ägt eller brukat platsen. Många ortnamn är mycket gamla. Dessa gamla ortnamn ger ofta en uppfattning om ortens ålder och karaktär. Man kan även vinna kunskap om äldre bebyggelse, om språkutveckling och om folklivet i gången tid. (källa)
2. Ortnamnsforskning eller toponymi (även toponomastik eller geografisk onomatologi) är det språkvetenskapliga studiet av den del av språkens ordförråd, som omfattar proprier (egennamn), som betecknar lokaliteter. Ortnamnsforskningen är en gren inom onomastiken (eller namnforskningen), vars viktigaste grenar är ortnamns- och personnamnsforskning. (källa)
3. Ortnamn i Halland kan, liksom de andra svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ljungby, Tjärby, Ysby, Åsby, Övraby och -torp som i Svenstorp, Skogstorp och Våxtorp. (källa)
4. Vissa ortnamn är speciella för Södermanland och delar av omgivande landskap. Exempel på detta är namn som har efterleden -sta och -tuna. Ortnamnen i Södermanland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled. (källa)
5. Efterledet i ett ortnamn kan ofta ge en uppfattning om ortens ålder och karaktär beroende på jämförelse med arkeologiskt material på jämförbara platser med jämförbara ortnamn och beroende på geologisk aktivitet som landhöjning etc., till exempel om ortnamnet ursprungligen syftat på ett läge vid en idag uppgrundad vik och så vidare. I denna artikel anges därför en del uppgifter om hur gamla en del av ortnamnen antas vara. Det ska dock poängteras att en kyrka också kan ha byggts i utkanten av en äldre bebyggelse och därför fått ett yngre namn, eftersom denna del av socknen hade detta yngre namn (se exempelvis i artikeln Ucklum om detta ortnamn). (källa)
6. Ortnamn i Hälsingland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Hällby och Sörby, och -byn som i Edsbyn. Som beteckning för fäbodar används ofta efterledet -bodarna, till exempel i Bölebodarna. Ortnamnen i Hälsingland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Los och Skog. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Alfta, Hårga och Stocka. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Bollnäs och Rengsjö, men det finns också namn med tre ordled, som Viksjöfors. (källa)
7. Ortnamn i Medelpad kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Nolby och -byn som i Fanbyn. Som beteckning för fäbodar används ofta efterledet -bodarna, till exempel i Majbodarna. Ortnamnen i Medelpad är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Holm, Skön och Torp. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Gäle, Liden och Tuna. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Borgsjö och Skönsmon, men det finns också namn med tre ordled, som Gäddtjärnsåsen. (källa)
8. Talrika toponymer i Österrike har alpslaviskt (karantanskt/gammelslovenskt) ursprung. Det finns ofta ett topografiskt mönster i fördelningen av ortsnamn med alpslaviskt (karantanskt/gammelslovenskt) ursprung. Majoriteten av dessa hittas i den lägre liggande terrängen, ortsnamn av tyskt (gammelbayerskt) ursprung i den högre. De bästa lägena för bosättningar och jordbruk, i dalarna och på flodslätterna, var redan upptagna av karantanerna när de bayerska nybyggarna anlände. Ortsnamn med stammen "windisch" (adjektiv av den tyska beteckningen på de slaviskspråkiga) vittnar om var bayerska nybyggare slog sig ned bland karantansk befolkning. Windischgarsten i det nuvarande österrikiska förbundslandet Oberösterreich och Windisch Materei i Östtyrolen är exempel på det. "Taur" ("bergspass") är en topografisk term som överfördes från alpslaviskan till tyskan. Således heter, till exempel, Hohe Tauern "Visoke Ture" (= höga bergspassen) på slovenska och Turia Wald "Turje" (=bregspassen). I många fall används de alpslaviska (karantanska/gammelslovenska) ortsnamnen fortfarande, men med förtyskad stavning, till exempel Graz (av Gradec = lilla borgen på slovenska), Leibnitz (av Lipnica = plats med många lindträd (lipa = lind på slovenska)), Kals (av Kal = tjärn på slovenska), Festritz (av Bistrica = klar, snabbt flytande bergsfors på slovenska), Leising (av Lešnica = plats med mycket hasselnötter (lešnik = hasselnöt på slovenska)), Golling (av Golnik = kalt berg (gol = kal på slovenska)), Ossiach (av Osoje = plats i skuggan på slovenska), Reifnitz (av Ribnica = plats där fiskare bor på slovenska), Liezen (av Lužin = sank plats (luža = göl på slovenska)), Pöllau (av Poljan = "fältbo" på slovenska), Studenzen (av Studenice = de kalla källorna på slovenska), Freising (av Brežnik = plats på flodbrinken (breg = brink på slovenska)) och så vidare. Ibland är ortsnamnen tyska direktöversättningar från alpslaviska (karantanska/gammelslovenska), till exempel Podnja Ves (= Nedre byn på slovenska) enligt medeltida förteckningar, idag Niederdorf. (källa)
9. Det nederländska postnummersystemet bygger på fyra siffror och två bokstäver, som sätts före ortnamnet. Till exempel 8011 AG Zwolle eller 4625 DV Bergen op Zoom. (källa)
10. Rönö landskommuns vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 december 1954 och blasonerades så: "I sköld, kluven av guld och grönt, en från ett berg uppväxande rönn med sex bärklasar, allt av motsatta tinkturer utom bärklasarna, som äro röda." En rönn fanns i vapnet förönö härad och syftar också på ortnamnets förled, medan skölden har kluvits för att markera skillnad mellan kommun och härad och häradets delning i två delar. De sex bärklasarna stod för de sex socknar som hade bildat Rönö landskommun. Rönö sammanlades med Nyköping vid årsskiftet 1970/71 och vapnet upphörde därmed. (källa)