Partikollega Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet partikollega

1. Rassegregering är när människor av olika etniska grupperer systematiskt av samhället hålls åtskilda i sitt dagliga liv. Rassegregering har bland annat förekommit under apartheideran i Sydafrika. Segregerande lagstiftning förknippas även med USA där sådana blev vanliga efter amerikanska inbördeskriget och slaveriets avskaffande, i synnerhet i de stater som utgjort konfederationen, där delstatsregeringar dominerade av Demokratiska partiet efter ockupationens slut gavs fria händer att införa lagstiftning baserad på devisen separate but equal, populärt kallat Jim Crow-lagarna, vilket förklarades förenligt med konstitutionen genom Plessy vs Ferguson 1898. Rassegregering infördes även på federal nivå under Woodrow Wilsons administration, och avskaffades slutgiltigt under 1960-talet under påtryckningar av den så kallade medborgarrättsrörelsen i USA. Det första steget mot avskaffande var domslutet Brown vs Board of Education 1954, kort därefter följt av fallet Rosa Parks och en bussbojkott mot delstaten Alabamas bestämmelser om rassegregation. Delstatlig och privat rassegregering (t.ex. i privata restauranger) förbjöds uttryckligt i hela USA genom Civil Rights Act 1964 och Voting Rights Act 1965, som drevs igenom av Lyndon Johnsons administration. Lagstiftning hade förberetts och förespråkats av dennes företrädare John F. Kennedy för att öppet ha diskuterats under Dwight D. Eisenhower, vars nära vän och partikollega Thomas Dewey infört de första antidiskrimineringslagarna under sin tid som guvernör i delstaten New York. Det första presidentvalet med allmän rösträtt ägde följaktligen rum 1968. De första allmänna valen i Sydafrika organiserades 1994, efter apartheidlagarnas avskaffande. (källa)
2. Vilhelm Lassen växte upp i Butterup utanför Holbæk där fadern drev en kvarn. Familjen var stor, åtta syskon, och när fadern dog då Vilhelm Lassen var tolv år gammal blev familjens levnadsvillkor sämre. Genom en friplats kunde Lassen fortsätta sin skolgång. Han avlade studentexamen från Roskilde Katedralskole 1897 och blev cand. jur. 1884. Tillsammans med sin vän Johan Ottosen upprättade han Studentersamfundet 1882, som hade en liberal/radikal prägel. Efter studierna lierade sig Lassen med den radikala politikern Viggo Hørup, som hade grundat den socialliberala morgontidningen Politiken 1884. Han anslöt sig därmed till Hørups parti, Venstrereformpartiet, som var liberalt och antimilitaristiskt. Det var också på Hørups rekommendation som Lassen blev anställd som redaktionssekreterare vid Aarhus Amtstidende och 1885-1889 var han tidningens chefredaktör. Han blev redaktör för Aalborg Stiftstidende då det grundades 1889 och med tiden blev han delägare och slutligen ensam ägare 1896. Under hans ledning blev tidningen den mest tongivande i provinsen (Nordjylland), både i opinionsbildningen och i antalet sålda exemplar. Han var också känd för sin agitation och förespråkade "jord till arbetare" och stöd till den kooperativa rörelsen, samt för sin förmåga att uttrycka sig i ord, både i tal och i skrift. Hans ofta hätska artiklar mot städernas byrådsmedlemmar ledde till ett fyrtiotal rättsprocesser mot honom, vilka leddes av partikollegan och framtida justitieministern Peter Adler Alberti. De kom dock med tiden att gräva ned stridsyxan. (källa)
3. I september 2011 blev han ånyo riksdagsman för Stockholms kommuns valkrets då partikollegan Maria Wetterstrand avgått som ledamot. (källa)
4. Petersens politiska engagemang började på gymnasiet, då hon gick med i Det Konservative Folkeparti 1931. Hon engagerade sig bl.a. i kvinnofrågor och upprättade ett lokalt kvinnoförbund i Kolding 1936. Hon blev invald i Koldings stadsfullmäktige 1943, ett mandat som behöll till 1949, som den yngsta kvinnliga kommunalpolitikern i Danmark. Hon var bl.a. ledamot i stadens social-, förskole-, och utbildningsnämnder. Hon kom in i Folketinget som suppleant för Flemming Hvidberg 1959. Hon fick behålla detta mandat i samband med Hvidbergs död samma år. Samma år gifte hon sig med partikollegan och professorn Orla Strange Petersen. I Folketinget satt hon bl.a. i social- och utbildningsutskotten, var ledamot i Kvindekommissionen (1965-1974) och Folketingets grönlandsfond (1973), samt konservativ representant i Statens Kunstfond från 1964. Hon utmärkte sig även i ett antal sakfrågor, bl.a. som förespråkare av att Danmarks Radios TV-monopol skulle upphävas, som kritiker av Christiania och upprättandet av Roskilde Universitetscenter och som motståndare av statligt stöd till Jens Jørgen Thorsens Jesusfilm. Hon var även morståndare av legaliseringen av pornografi. Hon förlorade sitt mandat i valet 1973. (källa)