Planläggning Synonymer Betyder Uttal

• planering

Hur används ordet planläggning

1. Äldre (kvalitetsansvarig) Plan- och bygglagen, (ÄPBL) var en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. ÄPBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, tillsyn, "svartbyggen" och byggnadsnämndernas verksamhet. Till skillnad från tidigare byggnadslagstiftning inriktar sig äldre plan- och bygglagen på planeringsprocessen. Ett av huvudsyftena var att decentralisera ansvaret för planläggning till kommunerna genom att begränsa statens kontroll. Tidigare hade staten behövt fastställa de kommunala planerna men nu ansvarade kommunen i huvudsak själv för planläggning och beslut om mark- och vattenanvändningen. Staten behöll enbart det direkta inflytande över riksintressen, samt frågor som berör flera kommuner och frågor som rör människors hälsa och säkerhet. Lagen medger en vidgad sakägarkrets och ett förbättrat medborgarinflytande som var tänkt leda till mer underbyggda beslutsunderlag. De tidigare planinstrumenten generalplan, stadsplan och byggnadsplan ersattes av översiktsplan och detaljplan. Lagen trädde i kraft 1 juli 1987 och ersatte då byggnadslagen från 1947, byggnadsstadgan från 1960 och lagen om påföljder och ingripanden mot olovligt byggande från 1976. (källa)
2. Strategisk underrättelseverksamhet hanterar övergripande och långsiktiga frågor, handlingsalternativ, tillvägagångs- och förhållningssätt. Spännvidden i uppdraget brukar ofta vara stort och kan beröra flera olika ämnesområden. Exempelvis kan det omfatta militära, politiska, ekonomiska, etniska och religiösa förhållanden. Strategisk underrättelseverksamhet arbetar i ett tidsperspektiv som sträcker sig över flera år. I Sverige är det regeringen som oftast begär denna typ av underlag från MUST. Strategiska underrättelser som produceras för att stödja långsiktig planläggning svarar till exempel på vilka förmågor motståndaren bedöms ha och vilka förmågor den egna sidan bör förse sig med. Det är oftast svårare att ta fram precisa, helhetstäckande eller tillförlitliga strategiska underrätter i jämförelse med exempelvis taktiska underrättelser. I den bakomliggande analysen finns vanligtvis fler osäkerhetsfaktorer vilket i sin tur kräver mer sofistikerade analystekniker. (källa)
3. Efter konfiskationen av de kyrkliga egendomarna under Mendizábal, kom större delen av området i statligt och privat ägo, och planläggning av området skedde i diverse stadsplaner under 1800-talet och 1900-talet. Eftersom detta var ett område som var delvis ockuperat är gatorna inte lagda så regelbundet som Barrio de Salamanca. På grund av närvaron av industrier och kyrkogårdar är den sociala sammansättningen mycket varierad. (källa)
4. Lindman var sekreterare i Svenska Arkitekters Riksförbund 1945–46, styrelseordförande i Skånsk Byggtjänst AB 1954–56, expert i zonexpropriationsutredningen 1951–52, i markvärdeutredningen 1955–57, Bostadsstyrelsen och Byggnadsstyrelsens råd för översiktlig planläggning från 1953, styrelseledamot i Statens institut för byggnadsforskning 1960–74 och ordförande i Föreningen för Samhällsplanering 1962–64. Han invaldes som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1970. Han författade Generalplan för Malmö (1959) och uppsatser i tekniska tidskrifter. (källa)
5. Kvarterets trähusbebyggelse inramar Stora Torgets östra del. Byggnaderna vänder sig mot torget med representativa fasader med pilastrar, tandsnittsfriser och frontespiser. Eftersom bottenvåningen inrymmer flera olika butiker präglar skyltarna en stor del av fasaduttrycket. Gårdsfasaderna är enkla utan någon direkt utsmyckning. Gårdsytan mellan bostadshusen och ekonomilängan är satt med gatsten. Byggnaderna är uppförda under 1800-talets förra hälft i tidstypisk panelarkitektur med empiretidens formspråk och med en yttre planläggning och funktionsdelning, som är karaktäristisk för handelsgården. Byggnaderna har gulmålade träfasader med vita snickeridetaljer och utsmyckningar. På takfallen mot gården finns takfönster. Gårdsfasaden i miljöns norra del är ombyggd och har flera olika fönstertyper. (källa)
6. Generalplan är i Finland ett instrument med vilket en kommun kan styra samhällsstrukturen och markanvändningen samt samordna funktioner i en eller flera kommuner. Om uppgörandet av generalplan stadgas i 36 § markanvändnings- och bygglagen. I en generalplan anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och övrig markanvändning. (källa)
7. Med 1874 års byggnadsstadga föreskrevs att alla städer skulle ha en byggnadsnämnd, vars uppgift bland annat var att upprätta stadsplaner. Ett av syftena var att motverka brand, något som uppnåddes bland annat med bredare gator och större öppenhet. 1907 års stadsplanelag gav kommunerna själva möjlighet att vara med att påverka utformningen av stadsplanerna. Dessa skulle dock fortfarande godkännas av Kunglig Majestät, och det var fortfarande mycket begränsat vad dessa planer fick reglera, bland annat vilka markområden som skulle användas till bebyggelse, vilka som skulle användas till vägar och vilka skulle användas till offentliga platser. Kommunen fick rätt att lösa in mark till gator och andra allmänna platser. Med 1931 års byggnadsstadga ökade kommunernas möjligheter att få inflytande över planläggningen, till exempel med att bestämma byggnaders utformning. Från 1947 års byggnadslag gav ytterligare inflytande över bebyggelsen. Det blev möjligt att göra så kallade generalplaner över en tätort och regionplaner över flera kommuner. (källa)
8. Boställsvägen, som vägen först kallades, fick sitt nuvarande namn då den drogs förbi torpet Lövåsen. Namnet Boställsvägen flyttades 1924, det var i början namn på Lövåsvägen. Boställsvägen har namn efter Bromma prästgård, nuvarande Ungerska Huset. Lövåsvägen har namn efter torpet Löfåsen, ett torp under Ulvsunda. Torpet låg i hörnet av Barrstigen och Lövåsvägen och söder om elverket i Ulvsunda. Från torpet ledde en avtagsväg till slottet. Torpet revs omkring 1960. Liksom Lövåsvägen fick Ulvsunda Slottsväg sitt namn 1924. Tidigare namn var Slottsvägen. Gamla landsvägen till Ulvsunda hade denna sträckning med riktning mot slottets södra gavel. Norr om slottet fortsatte vägen i samma riktning. Efter planläggningen 1904 flyttades den genomgående trafiken till nuvarande Ulvsundavägen. (källa)
9. Jemmy Keiller var son till James Keiller och Hilda Falck, och tog examen vid Chalmers tekniska institut. Han studerade även vid Polytechnikum i Zürich. 1906 blev han överingenjör vid Göteborgs mekaniska verkstad och deltog i planläggningen av bolagets nya skeppsvarv, det blivande Götaverken. Han var även italiensk konsul från 1910 och kabinettskammarherre vid Kungliga hovstaterna från 1922. (källa)