Plogbill Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet plogbill

1. Soldaterna återvände med en aptit för nötkött och de stekte köttet utomhus på en plogbill över en kolbädd eftersom den äldre generationen ansåg att det var ett helgerån att tillaga köttet inomhus. Därav den ordagranna betydelsen av namnet sukiyaki - grillad på en plogbill. Det var först under kejsare Meijis tid som nötköttets dåliga anseende försvann och detta efter att Japan haft långvarig kontakt med västvärlden. Det var också under denna period som rätten fick sin nuvarande form. (källa)
2. Hos nutida europeiska folk är kultbröd särskilt förbundna med vissa årshögtider, såsom alla själars dag, jul, nyår och påsk. I Sverige har speciella bröd bakats främst till jul. Bland julbröden förekom också den så kallade såkakan, ett cirkelrunt, ofta med uddig kant försett bröd, som bakades till jul eller ursprungligen sannolikt till skördehögtiden, och då hade sin plats på högtidsbordet, men sedan förvarades i sädeslåren till såningstiden. Det sönderskars då mot plogbillen, varefter det dels blandades med utsädet, dels förtärdes av plöjnings- eller såningsmannen, det vill säga bonden själv, och av familjens medlemmar, dels ock utdelades åt plogdragarna. Likartade plöjningsseder förekom även hos romare, greker och hinduer och visar således tillbaka till en mycket avlägsen forntid. (källa)
3. Provet kunde utföras på flera sätt: Den anklagade kunde antingen tvingas gå nio steg med glödande järn i handen, eller med nakna fötter gå över tolv glödande plogbillar. Om hand eller fötter inte brännskadades blev den anklagade fri. Den norska drottningen Margareta Eriksdotter underkastade sig järnbörd då hon anklagades för att ha förgiftat sin styvson. Den man som genomförde prövningen åt henne brändes svårt och blev därefter dränkt, medan Margareta flydde till Sverige. (källa)
4. 1728 köpte Anders Nordenflycht säteriet. Hans barn hade dock redan från 1720 vistats här under delar av åren. 1731 flyttade familjen slutligen hit, och med dem deras 13-åriga dotter Hedvig Charlotta Nordenflycht. Troligen var säteriet i mycket dåligt skick, och behövde iståndsättas innan det kunde bli en värdig bostad. Säteribyggnaden sägs i senare synesprotokoll vara uppbyggd av Anders Nordenflycht. Dock har byggnaden senare genomgått flera förändringar. 1750-talets säteribyggnad hade ingen lanterninvåning, och var troligen bara i ett plan. Däremot fanns då två flyglar till den nuvarande byggningen. Anders Nordenflycht startade ånyo upp bruket (se Viby bruk), som vid den här tiden sedan länge var ödelagt. Han anlade två spikhammare, och flera kniphammar och hade en rik tillverkning av alla slags smidesredskap: lieblad, plogbillar, yxor m.m. Dessutom anlades ett tegelbruk. Nordenflycht hade också för avsikt att inrätta ett regelrätt manufaktori här med en vid produktion av föremål – oklart vad som kom till stånd. Postelynsmakare, Stols och andra snickare, sadelmakare, korgmakare var bland de yrkeskategorier som fanns här. 1737 avled Anders Nordenflycht. (källa)
5. Rist är ett knivblad monterat framför plogbill på många äldre plogar. På modernare plogar kan den i stället vara utformad som en cirkelrund skiva. (källa)