Plusgrad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet plusgrad

1. Den 6-10 december 2009 började ett enorm högtryck att växa till sig och gav rejält kyligt väder inne över Sibirien. Med kraftiga ostvindar som lokalt nådde över orkanstyrka fördes kalluften så sakteliga västerut och den 10:e hade högtrycket nått västra Ryssland och Finland. Runt den 13-14 började kalluften att avancera västerut och spreds in över Skandinaviska halvön till den 14:e. I samband med att kalluften mötte Östersjön bildades stora nederbördsmängder som föll som snö i hela Skandinavien. Kalluften avancerade även mot syd och sydväst och nådde dagarna därpå även Iberiska halvön och Balkanhalvön. I Italien blåste det även kraftigt. I södra Tyskland och Polen omkom ett 30-tal personer efter att under natten till den 20:e varit ute i snön och kylan. Med nu bara fyra dagar kvar till julaftonen slog man fast vid att detta skulle bli en vit jul, och det blev det, om än enbart i området från Alperna och norrut. Längre söderut och västerut hade istället mildluft tagit över, och i Biarritz vid franska Atlantkusten var det på julaftonen hela 22 plusgrader. I Sverige konstaterade man att denna jul var vit för första gången sedan 2001. Hela landet var snötäckt från Skånes sydspets till nordligaste fjällvärlden. Under julhelgen var det dock uppehåll i landet, men kallt, inte en plusgrad på något håll. Samtidigt levde mildluften runt Medelhavet, men veckan efter skulle dock snö och kyla återkomma även till södra Europa. (källa)
2. I de kallare områdena sover grävlingen under vintern i perioder som sträcker sig frånågra dagar till flera månader, beroende på väder och temperatur. Under denna period sänks inte kroppstemperaturen i så stor utsträckning men metabolismen sänks och den lever på en uppbyggd fettreserv. Denna form av vintersömn betecknas oftast inte som hibernering och ibland kan de vintertid bege sig ut för att leta föda, vilket oftast sker vid plusgrader. Det förekommer att grävlingar delar mat eller gryt med rävar men vanligtvis håller de ett visst avstånd till varandra. (källa)
3. Hagel kan variera i storlek frånågon millimeter till flera centimeter, i vissa fall någon decimeter. Hagel bildas genom att regn fryser till is i luften, och växer när vattendropparna rör sig upp och ner i regnmolnet på grund av vindens strömmar. I de lägre delarna är det plusgrader, och i de övre delarna minusgrader. När hagelkornen blir för tunga eller hamnar utanför luftströmmen, faller de till marken. De riktigt stora hagelkornen är sammanklumpningar av många hagelkorn. Teorin om jättehagel bygger på att haglet åker upp och ner i molnet i omgångar och på detta sätt smälter samman med mindre hagel. (källa)
4. Istappar bildas exempelvis när snön på tak smälter och lufttemperaturen är under noll grader. Taket kan ha plusgrader på grund av läckage av inomhusvärme eller genom solens strålvärme medan luften i övrigt håller frystemperatur. En meter istapp kan väga upp till 20 kg, vilket kan orsaka allvarliga personskador och materiella skador. Särskilt i städerna är risken för personskador stora, när istappar blir hängande över trottoarer där många människor passerar dagligen. Istapparna måste därför avlägsnas. Av säkerhetsskäl förekommer det även tillfälliga avspärrningar och varningsskyltar vid risk för snö- och isras. (källa)
5. Vid en relativ luftfuktighet på 100 % behöver det inte regna, men det är åtminstone dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända. Är det dimma, dagg eller regn, så behöver inte luftfuktigheten vara 100 %. Den relativa luftfuktigheten påverkar även vid vilken temperatur snön smälter. Vid låg relativ luftfuktighet kan snö förekomma trots att det är flera plusgrader. (källa)
6. Effektiv även vid plusgrader. (källa)
7. Vid minusgrader i luften under vintertid kan det fortfarande vara plusgrader i marken och vatten kan då rinna ut i omgivningen och frysa där till is. På sommaren brukar detta läckvatten dunsta bort eller absorberas av marken. Svallisen bildar ofta flera skikt och blir vågig eftersom vattnet som tränger fram ur marken flödar och fryser ojämnt. Både vattenflödet och lufttemperaturen varierar under dygnet. Svallis kan även bildas av vattenläckage i vattenledningsnätet eller av en eluppvärmd stupränna. (källa)
8. 1954, året efter Karlssons sista seger, kom Vasaloppet för första gången att vinnas av en utländsk skidåkare – finländaren Pekka Kuvaja. Loppet präglades av plusgrader och stort behov av omvallningar. Kuvaja, som tävlat i Vasaloppet tre gånger tidigare, vallade om först efter sju mils åkning, vilket skulle visa sig utslagsgivande. I mål var han drygt nio minuter före andre man. (källa)
9. Benämningen vårvinter används särskilt i områden med snötäckta ytor, plusgrader på dagarna, minusgrader om nätterna och solljus som uppfattas som kraftigare när det reflekteras mot snön. När snön tinar dagtid och sedan fryser till nattetid bildas skare. Dagarna har inte längre typiskt vinterväder men har inte heller ännu riktigt kommit att visa upp typiskt vårväder. (källa)