Plywoodfabrik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet plywoodfabrik

1. Ljusne-Woxna utgjordes ursprungligen av Voxna bruk och Norrljusne bruk med tillhörande sågverk. Voxna bruk hade grundats 1726 av assessor Anders Swab. Han erhöll detta år privilegium på att anlägga en masugn och hammare med 2 härdar intill Selmåns utlopp i Voxnan. År 1729 följde privilegium på att få anläggninga ett manufakturverk vid Sparrefors. Grosshandlare Wilhelm Kempe i Stockholm och handelshuset Wilhelm Röhss och Co i Göteborg blev under 1840-talet så småningom ägare till Voxna bruk med skogstillgångar. På 1850-talet inköpte man en mindre ägovidd vid Ljusnan, utbruten ur Norrljusne by. Där anlades ett större sågverk. Detta kompletterades på 1870-talet med en masugn och mekanisk verkstad, vilka år 1881 tillsammans med sågverket, överläts av Kempe (som kort förut lösköpt firman Röhss och Co:s andelar) till det nybildade Ljusne-Woxna Aktiebolag. Efter Wilhelm Kempes död övertogs verksamheten av svärsonen Walther von Hallwyl. 1882–1883 byggdes lancashiresmedja, vällugn och valsverk. 1883–1884 utökades även verksamheten vid Norrljusne med en kättingfabrik. År 1886 inköptes Ljusneverken (Sörljusne m.fl.), och därmed var företaget regionens största arbetsgivare med fler än 1100 anställda. Anläggningarna i Ljusne fortsatte att utvidgas med bland annat elektriska stålugnar och en fabrik för tillverkning av dieselmotorer. 1915 nybyggdes Norrljusne sågverk med 8 snabbramar. Sörljusne masugn ombyggdes 1921 och blev då den största europeiska träkolshyttan. En kolugnsanläggning som startats 1898, och senare kompletterats med en träoljefabrik, nedlades 1922. Samma år började även järnframställningen att avvecklas genom att Norrljusne bruk lades ned. Rationaliseringarna som syftade till att koncentrera Ljusne-Woxnas tillverkning på huvudsakligen träprodukter gjorde att även att Sörljusne lades ned 1934. Istället byggdes en boardfabrik och ett par år senare en plywoodfabrik. 1942 tillkom en fabrik för monteringsfärdiga trähus. (källa)
2. Vänerskog AB var ett skogsindustriföretag ägt av skogsägarföreningen Vänerskog ekonomiska förening. Föreningen bildades 1970 av Värmlands skogsägare, Västra Värmlands och Dals skogsägarförening, Skaraborgs skogsägarförening, Örebro läns skogsägare, samt Skogsägarföreningen i Bohuslän och Norra Älvsborg. Vänerskog ägde bland annat sågverk, massabruk, pappersbruk, spånskivefabrik, plywoodfabrik och hustillverkare - sammanlagt ett tjugotal enheter i Värmlands, Västmanlands, Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län. (källa)
3. Oy Wilh. Schauman Ab bildades efter Wilhelm Schaumans död 1911. Dennes efterlämnade verksamhet omfattade sågverk, plywoodfabriken i Jyväskylä samt socker- och cikoriafabriken på Alholmen i Jakobstad. Särskilt plywoodproduktionen var lönsam. En andra plywoodfabrik byggdes i Nyslott och var klar 1921 och Östra Finlands fanérfabrik i Joensuu förvärvades 1924. År 1928 prioducerade företaget 31.000 kubikmeter plywood. (källa)
4. Konstfabriken är ett ombyggt tidigare fabriksområde. Alba plywoodfabrik uppfördes där i början av 1920-talet. Senare flyttade August Eklöfs hästskofabrik in. Anläggningen köptes av Fiskars på 1960-talet för tillverkning av bland annat verktygsmaskiner, traktorer och skogsmaskiner. Tillverkningen lades ned på 1970-talet och fastigheten såldes 1986 till Borgå stad. Den ombyggda Konstfabriken öppnades i maj 2012. (källa)