Vad betyder och hur uttalas poetik
Poetik uttalas poet|ik [-i´k] -en -er.
Poetik betyder läran om skaldekonsten.
Ordformer och varianter av poetik
Singular
- poetik
- obestämd grundform
- poetiks
- obestämd genitiv
- poetiken
- bestämd grundform
- poetikens
- bestämd genitiv
Plural
- poetiker
- obestämd grundform
- poetikers
- obestämd genitiv
- poetikerna
- bestämd grundform
- poetikernas
- bestämd genitiv
Poetik är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet poetik
Humorns uppbyggnad har studerats av bland andra Aristoteles (Poetik, del 5) och Arthur Schopenhauer. Science fiction-författaren Robert A. Heinlein menade att humor kommer ifrån smärta, medan Isaac Asimov hävdade att antiklimaxen ligger i humorns hjärta, att oviktiga saker får större vikt än de som vanligtvis skulle få störst betydelse.
Den tidiga litteraturkritiken kan sägas ha varit antik poetik, som förmedlades av bland andra Aristoteles. Då kom kritiken från filosoferna som krävde att poeterna skulle ha något att lära ut eller att de skulle skriva uppbyggliga texter.
I modern lyrik finns inga regler som behandlar hur man skriver lyrik, utan skrivandet är fritt, i äldre tider var formen mer bunden och behandlades akademiskt i ämnet poetik. Ibland sätts lyriken som motsats till prosan, i betydelsen poetisk versdikt, men då måste det medges att det förekommer flera blandgenrer, som prosadikter. Den äldsta episka genren, eposet, samt dramat långt in till modern tid, författades emellertid på bunden vers, och prosan var förbehållen alster som saknade skönlitterära ambitioner.
Läran om vad poesi är eller bör vara heter poetik.
Poetik (av grekiska ποιητική [τέχνη] – 'diktkonst') är läran om hur diktverk är eller bör vara utformade. Poetiken har anor från antiken och flera viktiga skrifter i ämnet har författats, bland andra Aristoteles Om diktkonsten och Horatius Ars poetica, vars titeln vid sidan av Ars poetriae är den vanliga latinska benämningen. Bland de främsta verken i Orienten kan man nämna Nizami Aruzis Chahâr maqâla (Fyra skrifter) som innehåller en diskussion om diktkonsten.
