Poliklinik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet poliklinik

1. Folke Lindstedt var son till professor Anders Lindstedt. Efter mogenhetsexamen vid Nya elementarskolan 1902 blev han student vid Uppsala universitet och avlade en mediko-filosofisk examen 1903. Han studerade därefter till läkare vid Karolinska institutet och avlade en medicine kandidat där 1905. Lindstedt innehade olika amanuenstjänster vid patologiska institutionen vid Karolinska institutet 1907 och 1909-1910, blev 1907 fältläkarstipendiat vid Fältläkarkårens reserv, var 1908-190 amanuens vid Serafimerlasarettets röntgeninstitution 1908-1909 och blev 1910 medicine licentiat. Han var 1911 amanuens vid Akademiska sjukhusets oftalmiatriska klinik, blev samma år bataljonsläkare i Fältläkarkårens reserv samt var 1912-1913 amanuens och 1913-1914 underläkare vid Serafimerlasarettets medicinska klinik. Efter disputation vid Uppsala universitet 1913 blev Lindstedt medicine doktor 1914 och tjänstgjorde som amanuens vid Serafimerlasarettets poliklinik 1914-1915. Han var 1915-1917 Serafimerlasarettets medicinska polikliniks föreståndare och blev 1915 docent i invärtes medicin vid Karolinska institutet. Lindstedt blev 1916 extra bataljonsläkare i Fältläkarkåren, var 1917-1919 tillförordnad och 1919-1930 ordinarie överläkare vid Garnisonssjukhuset i Stockholm och blev 1922 regementsläkare i Fältläkarkåren. Han var från 1928 överläkare vid Återförsäkrings AB Sverige, överläkare vid Sankt Görans sjukhus från 1930 och ledamot av kommittén angående dödlighetsantaganden för livränteförsäkring 1931-1932. (källa)
2. Schmiegelow blev student 1873, candidatus medicinæ 1879, doctor medicinæ 1882 på avhandlingen Testis og Epididymis udviklingshistorie, efter att ha studerat anatomi i Leipzig. På resor till flera av Europas huvudstäder utbildade han sig därefter i otologi och han föranstaltade inrättandet av en otologisk poliklinik vid Köpenhamns kommunehospital. Han ledde denna intill 1898, då det inrättades en universitetsklinik vid Frederiks Hospital, som han övertog, genom att han utnämndes till docent vid Köpenhamns universitet. Kliniken överflyttades som särskild avdelning till Rigshospitalet 1910 och Schmiegelow blev dess överläkare och 1916 tillika professor vid universitetet. Han ledde även en otologisk avdelning vid Sankt Josephs Hospital och var medstiftare av Köpenhamns poliklinik. (källa)
3. Haglund, vars far var läkare, blev medicine doktor i Uppsala 1904 och samma år docent i ortopedisk kirurgi vid Karolinska institutet och gymnastikdirektör. Han kallades 1913 till förste innehavare av Oskar Ekmans professur i ortopedi vid Karolinska institutet och samma år till överläkare vid Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholms ortopediska klinik och poliklinik. Han utsågs 1916 till förste marinläkare, 1918 till biträdande läkare vid Riksförsäkringsanstalten och 1921 till överläkare vid Karolinska institutets ortopediska klinik och poliklinik samt Stockholms vanföreanstalt. (källa)
4. Petterson blev medicine licentiat 1963, medicine doktor på avhandlingen Manisk depressiv sjukdom, en klinisk, social och genetisk undersökning 1974 och docent i allmän psykiatri samma år. Hon var underläkare vid psykiatriska kliniken på Sankt Görans sjukhus 1965–72 och biträdande överläkare där 1972–82. Vid psykiatriska polikliniken vid nämnda sjukhus byggde hon upp och ansvarade för en litiumdispensär för maniskt depressiva patienter. Hon blev klinikchef vid Bromma-Ekerö psykiatriska sektorklinik på Beckomberga sjukhus 1982 och biträdande chefsläkare i psykiatri i Västra sjukvårdsområdet 1988. Hon har varit styrelseledamot i stiftelsen OHD-fondens arbetsterapi och Sankt Lukasstiftelsen i Stockholm, ordförande i statliga psykoterapiutbildningens linjenämnd och föredragande i körkortsärenden vid Socialstyrelsen. (källa)
5. Ett nytt sjukhus är under uppförande söder om det gamla. Det kommer att sträcka sig ända ner mot Folkungagatan. Den nya sjukhusbyggnaden får entré från Folkungagatan där man också bygger för ett nytt entrétorg och infart till ett underjordiskt garage. Bygget omfattar cirka 23 800 m² och är ett specialistsjukhus med lokaler för polikliniker och vård. Byggherre är Ersta Fastigheter AB för den arkitektoniska gestaltningen stod Nyréns Arkitektkontor och Ratio arkitekter. Rivnings- och schaktarbetena började 2020. (källa)
6. Arthur Fürstenberg var son till grosshandlaren Axel Fürstenberg och brorson till Pontus Fürstenberg. Efter mogenhetsexamen i Göteborg 1884 blev han medicine kandidat i Stockholm 1891 och medicine licentiat där 1896. Efter förordnanden i pediatrik öppnade Fürstenberg 1899 läkarpraktik i Stockholm. 1902–1905 var han föreståndare för medicinska polikliniken vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, blev 1902 läkare och lärare vid Sällskapet barnavårds utbildningsanstalt, 1905 läkare vid Drottninghuset, 1907 husläkare vid Sophiahemmet, 1918 läkare hos hertigparet av Västergötland och 1928 livmedikus. Fürstenberg var även bland annat Nordiska kompaniets personalläkare under mer än 30 år och uppbar flera förtroendeuppdrag. Han var ledamot i styrelsen för Stockholms stads asyler för husvilla från 1912 och ordförande i styrelsen 1920–1923. Han innehade även flera förtroendeposter i Svenska läkaresällskapet. För Sällskapet barnavårds sjuksköterskeutbildning författade han En kurs i barnavård (1922, 2:a upplagan 1931). (källa)
7. I Fogelstadskvinnornas samhällsengagemang ingick visioner för en bättre folkhälsa och den för tiden avgörande befolkningsfrågan. Mest engagerad var doktor Ada Nilsson, vars "Folkhälseprogram" förespråkade en medveten befolkningspolitik som grunden för allt samhällsarbete. I programmet ingick rutiner för grundläggande hygien i syfte att förebygga sjukdomar, polikliniker för blivande mödrar, vägledningsbyråer och en målmedveten sexualundervisning för all ungdom för att motverka "samhällsfarlig sexualitet", ofrivilliga graviditeter och könssjukdomar. Ada Nilsson ville ta bort tabun och hemlighetsmakeri kring sexualiteten, men var inte sexualliberal utan snarare sexualmoraliserande. Hon förespråkade hon "den varaktiga förbindelsen, äktenskapet, grundat på kärlek, förpliktande till trohet" och ansåg att ungdomar bör vänta med sexuella förbindelser, alternativt leva i monogama förhållanden, och att polygami och promiskuitet skulle motverkas. Om sexualdriften alltid tillfredsställdes skulle ingen kulturutveckling vara möjlig, menade Ada Nilsson. Preventivmedel eller rätten till fri abort var ännu inte några feministiska krav, utan minskat barnafödande och därmed bättre folkhälsa skulle åstadkommas med upplysning och avhållsamhet. För att minska spädbarns- och mödradödlighet krävde Ada Nilsson statsunderstödda förlossningshem med bostad för barnmorska och läkare över hela landet, och i städerna skulle det finnas förlossningsavdelningar på lasarett för förlossningar med risk för komplikation. Barnaföderskor skulle ha rätt till hemhjälp och moderskapsförsäkring och för barnen skulle det finnas barnavårdscentraler, barnkrubbor, barnträdgård och skolläkarvård. Skolsystemet skulle förändras och barn födda i och utanför äktenskapet skulle få samma rättigheter. I "Folkhälseprogrammet" fanns också tankar om rashygien, sterilisering, lösdriveri och vanart. (källa)
8. Waldenström blev medicine kandidat 1862, medicine licentiat 1867 och medicine doktor 1869 vid Uppsala universitet. Samma år utnämndes han till docent i kirurgi och obstetrik vid Uppsala universitet, samt var stadsläkare i samma stad 1870–1875. Redan 1870 upprättade han i Uppsala en poliklinik, med den Würzburgska till förebild, och uppehöll densamma till 1875, till stort gagn för stadens fattiga sjuka, och var detta den första tillämpning av poliklinisk undervisning i Sverige. Åren 1876–1877 var Waldenström t.f. laborator vid den patologiska institutionen samt uppehöll 1878–1879 den efter professor Olof Glas lediga professuren i praktisk medicin, till vars innehavare han utnämndes den 17 oktober 1879, men bortrycktes kort därefter av döden. (källa)
9. Den som var först i Sverige med att diagnostisera talstörningar var Alfhild Tamm vilket hon gjorde omkring 1910. Röst- och talstörningar antogs som medicinsk specialitet av Sveriges läkarförbund 1913. Ett år senare grundade Tamm en poliklinik för behandling av talstörningar detta efter ha företagit flera forskningsresor till Berlin och Wien där hon stötte på nya forskningsrön, bland annat av Albert Liebmann. Tamms sista verk publicerades 1947 men trots hennes insatser stannade ämnet av i Sverige fram till 1960-talet. Även om forskningen kom igång under 1960-talet bedrevs den ändå mestadels utomlands. Förvisso bildades den svenska föreningen för foniatri och logopedi 1959 och 1964 bildade Gunnar Bjuggren den första svenska logopediutbildningen vid Karolinska Institutet. (källa)
10. Göthlin var son till hospitalsöverläkaren Gustaf Göthlin och Hedvig Geijer och från 1911 gift med Stina Åström. Han blev student i Uppsala 1900, avlade mediko-filosofisk examen 1902 samt blev medicine kandidat 1908 och medicine licentiat 1914, allt i Uppsala. Han var t.f. amanuens vid Serafimerlasarettets poliklinik för ögonsjukdomar fyra månader 1910–1911, underläkare vid Göteborgs epidemisjukhus 1911–1912, extra provinsialläkare i Björnlunda distrikt 1914–1927, provinsialläkare i Hudiksvalls distrikt 1927–1932, provinsialläkare i Håby distrikt samt dispensärläkare där från 1933. Han var järnvägsläkare vid Ostkustbanan, dispensärläkare vid Hudiksvalls dispensär och skolläkare vid Forsa folkhögskola 1927–1932. (källa)