Popularitet Synonymer Betyder Uttal

• folkgunst

Hur används ordet popularitet

1. Field recording, eller fältinspelning som det heter på svenska, är ett brett begrepp som avser processen att spela in ljud utanför en studios "kontrollerade gränser". Det kan vara naturliga ljud som smattrande regn, fågelkvitter, vinden som susar i träden. Likväl kan det handla om ljud framkallade av människan som fotsteg, ett telefonsamtal eller ett tåg som svischar förbi. Några användningsområden för fältinspelning är forskning, film, radio, TV, spel och musik. Tidiga musikgenres där fältinspelningar spelat en viktig roll är bland annat musique concrète, avant-garde och experimentell musik. I takt med att inspelningsgsprocessen blivit mer tillgänglig, idag kan i princip alla med en mobiltelefon spela in ljud, har just fältinspelningar växt i popularitet och hörs i alla möjliga musikgenres. (källa)
2. Efter absintens växande popularitet runt år 1900 blev spritdrycken ett alltför stort problem runt om i främst Europa. Drycken var inte längre enbart populär bland konstnärer och de högre samhällsskikten, den hade anammats av större delen av befolkningen, och supandet i allmänhet var uppe i ohyggliga kvantiteter (för övrigt jämförbara med dagens siffror). Det såldes mer absint än öl, och tillgången blev så stor att ett glas absint inte kostade mer än ett glas vin. Den största tillverkaren, Pernod Fils, tillverkade över 30 000 liter absint om dagen, och var absolut inte ensam tillverkare. Nykterhetsrörelsen, som var en stark och växande kraft i Europa under sekelskiftet, attackerade med kraft alkohol i allmänhet och absint i synnerhet (som med en oerhörd popularitet och en alkoholprocent på runt 70 var en tydlig och frestande måltavla). "Absintmordet" i Schweiz 1905, där en man mördat hela sin familj för att sedan skylla på att han druckit absint, togs också upp i den allmänna debatten (att mördaren, Monsieur Lanfray, även druckit åtskilliga flaskor vin samt avgjort stora mängder brandy vid samma tidpunkt togs inte i beaktande). Absint förbjöds således i Schweiz 1907. Att van Gogh, som för övrigt kallade absint för sin gröna musa, skar av en bit av sitt ena öra efter att ha druckit absint gynnande inte "den gröna fens" rykte, som dessutom i nykterhetskretsar började få namnet "den gröna demonen". Alla de biverkningar som absint sades ge, som bl.a. epilepsi, hallucinationer, demens och hjärnskador, är till stor del typiska för vanlig alkoholförgiftning och delirium tremens. Bieffekterna skylldes dock specifikt på absinten. De konstnärskretsar som brukade mycket absint hade dock ofta även problem med syfilis och andra droger än alkohol, bl a opium, vilket kan ha bidragit till ryktena om "absintgalenskapen". (källa)
3. Gaffeln ingår oftast i ett matbestick som används vid förtäring av mat eller som ett köksredskap vid servering och tillagning av mat. Gaffeln är huvudsakligen spridd i Europa, Nordamerika och Sydamerika. I Asien har ätpinnar använts mer flitigt, även om gafflar ökar i popularitet. Gaffeln har generellt två, tre eller fyra spetsar. De äldsta gafflarna man har hittat har hittats i gamla Kinesiska gravar. I Romarriket användes gafflar flitigt, och det finns många exempel på romerska gafflar på museer i Europa. (källa)
4. Galoppsporten blev populär under början av 1800-talet i Sverige och de första ända löpen skedde 1810 på Exercisfältet i Göteborg, där de hade arrangerats av engelsmannen Mr Hebdon. Tävlingen anordnades främst för att fira kronprinsparets besök i Sverige och löpen skedde framför hela 10 000 åskådare. Några få tävlingar anordnades runt om i Sverige men fick aldrig den populära status som i Storbritannien. Först 1867 bildades Allmänna svenska kapplöpningssällskapet och började regelbundet anordna tävlingar i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Galopptävlingarna ökade då något i popularitet och svenska kapplöpningssällskapet fick hela 300 nya medlemmar år 1867 och två år senare hade antalet stigit till 457 medlemmar. Det första professionella träningsstallet öppnade 1870 i Helsingborg av tysken Ludwig Lienow under initiativ från greve Carl Gustaf Otto Kristian Wrangel. Greve Wrangel blev även sekreterare i kapplöpningssällskapet samma år och gav även ut en handbok om hästskötsel som han kallade "Handbok för hästvänner" och mellan 1868 och 1878 gav han ut en tidning under namnet "Tidning för hästvänner", Två stuterier för galopphästar öppnades även i Jönköping detta år. (källa)
5. Gerbera har blivit vanlig som snittblomma och krukväxt och då används ofta korsningar mellan två sydafrikanska arter, Gerbera jamesonii och Gerbera viridifolia. Sådana korsningar brukar kallas Gerbera hybrida eller Gerbera x cantabrigiensis. Gerberornas popularitet har gjort dem ekonomiskt betydelsefulla: De är de femte mest använda snittblommorna i världen. Som krukväxter slängs de vanligen efter blomningen, då de är svåra att fås att blomma om. I försök har de konstaterats ta upp och binda bensen ur luften. (källa)
6. Under 1920-talet uppkom den första behandlingen for folk med celiaki: banandieten. Sidney Haas publicerade en studie som rörde tio barn med celiaki. 8 av dem hade fått byta ut bröd, kex och potatis mot bananer, medan två av dem fick fortsätta äta som vanligt. De åtta som fick förändrad kost blev "kliniskt friska" medan de två barn med oförändrad kost dog. Den här studien fick tidigare omött popularitet och i flera decennier användes den av vuxna och barn med celiaki. Den förhindrade förmodligen många dödsfall med tanke på att den exkluderade kost som innehöll spannmål. (källa)
7. Tekniken togs senare upp i Europa under senare delen av 1100-talet, ett bevarat exempel finns i Tyska Halberstadts domkyrka (Engelteppich, Apostelteppich, Karlsteppich). Motiven har lånats från romanska sidenvävar från 900- och 1000-talet och tekniken har troligen kommit till Rhenländerna på 1000-talet. På 1200-talet verkar de vävda tapeterna förlora sin popularitet. (källa)
8. Gråhunden räknas som Norges nationalras och pryder logotypen för Norsk Kennel Klub. Tidigare var gråhunden den vanligaste älghunden i Norden, men har under 2000-talet tappat i popularitet till förmån för jämthunden i Sverige och Finland. (källa)
9. Pappersmaskinerna har alltid flera pressar, normalt tre, varav en del bara har en filtbeklädd vals för att få en slätare yta på den sida av arket som pressas mot den obeklädda valsen. Pressnypet mellan pressvalsarna är av längden 30–60 mm (beroende på valsdiameter, -material och presstryck) och det maximala presstrycket går upp till cirka 5-15 MPa. Från början av 1990-talet har även s.k. skopressar konstruerats och vunnit popularitet då pressnypet förlängs genom att en rundvals pressar papperet mot en skoformad motvals. Presslängden kan härigenom ökas till storleksordningen 300 mm medan det maximala presstrycket kan uppgå till cirka 5–9 MPa. Skopressar möjliggör att nå torrhalter över 50 procent efter presspartiet. (källa)