Porträttgalleri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet porträttgalleri

1. Numera läses av Marmonteles skrifter endast hans Mémoires (1805, nyare upplagor 1846, 1880, 1891), vilka omfattar en tidrymd av femtio år och erbjuder ett mycket intressant porträttgalleri från detta märkvärdiga sekel. Bättre än hans Contes visar de vilken förträfflig berättare han var. Som människa var Marmontel fullt aktningsvärd, visserligen världsklok och skeptisk, men aldrig begagnande sig av dåliga medel. I Sverige ha hans skrifter spelat en mycket stor roll. Hans Oeuvres complétes utgavs 1818-1819 i 19 band, 1819-1820 i sju band, Oeuvres choisies 1814 -1827 i tolv band. (källa)
2. I det första nationella porträttgalleriet på Gripsholms slott under 1820-talet ingick hennes porträtt bland tavlorna av sex berömda svenska kvinnor, de övriga var heliga Birgitta, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Barbro Stigsdotter (Svinhufvud), Sophia Rosenhane och Sophia Elisabet Brenner. (källa)
3. Svenskt porträttgalleri är ett biografiskt uppslagsverk i 26 "avdelningar" i 48 band (av författaren kallade häften), som utkom 1895-1913. Initiativet till utgivningen togs 1895 av bokförläggaren Hasse W. Tullberg och den ombesörjdes av läroverksadjunkten vid Norra real i Stockholm Albin Hildebrand. De olika delarna utgavs av särskilda redaktörer med specialkunskaper på det fält varom bandet handlade, Hildebrand själv redigerade de delar som berörde prästerskapet, ingenjörerna och riksdagsmännen samt generalregistret. Bokverket innehåller porträtt och biografiska data över cirka 20.600 svenska "män och kvinnor vilka under närvarande tid verka på det svenska samhällslivets alla viktigare områden och som den stora allmänheten på grund av denna deras verksamhet har intresse att lära känna". De i bokverket lämnade uppgifterna anses vara mycket noggranna och pålitliga. År 1913 sammanställde Hildebrand ett generalregister omfattande 849 sidor, där kompletterande data lämnas om samtliga omnämnda personer. Samtidigt utgavs samtliga häften än en gång, nu samlade i 17 band, inklusive generalregistret. Denna senare versions första och sjuttonde band finns digitalt återgivna på Projekt Runeberg. (källa)
4. Genom ett riksdagsbeslut 1862 inrättades de svenska landstingen, och började sin verksamhet 1863. Till hundraårsjubileet utgav Östergötlands läns landsting en historik författad av Robert Myrdal och ett porträttgalleri över de förtroendevalda. (källa)