Postdirektör Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet postdirektör

1. Hugo Ludvig Pontus Winroth, född 9 november 1849 i Stockholm, död 13 augusti 1936 i Malmö, var en svensk postdirektör. Han var bror till Alfred Winroth. (källa)
2. Hon var dotter till postdirektören och skriftställaren Georg Fredrik Ameen och Wilhelmina Juhlin-Dannfelt och hade två syskon, bland dem diplomaten Malte Ameen. Fadern gav i Karlskrona ut den liberala tidningen Najaden 1838–1852. Då fadern fick nya arbetsuppgifter inom det offentliga livet, sjöförsvaret och generalpoststyrelsen, flyttade familjen 1853 till Stockholm. Elin Ameen fick sin utbildning i Åhlinska skolan. Från och med 1860-talet var Georg Ameen verksam som postdirektör i Göteborg. Efter hans avsked 1876 flyttade familjen 1878 till Södertälje. Fadern avled 1898 i Stockholm och därefter levde Elin Ameen i huvudstaden tillsammans med sin mor fram till dennas bortgång 1903. De sista tio åren var Elin Ameen ensamstående och kämpade med en svag hälsa, som hon lidit av hela livet. (källa)
3. Först på hösten 1846 kunde grundandet ske. Det förhållandevis stora kapitalet på tre miljoner kronor, varav 40 procent eller 1,2 miljoner skulle betalas in, blev snabbt fulltecknat, och det konstituerande sammanträdet kunde därefter hållas. Den störste delägaren, postdirektör And. Gjers med ett tecknat belopp på 150 000 kronor (det inbetalade utgjorde 40 procent därav eller 60 000 kronor), var visserligen ej köpman, och utgjorde därmed ett undantag. (källa)
4. Erik Lannge var son till postmästaren Salomon Abraham Hugo Lannge. Han avlade mogenhetsexamen i Västervik 1895 och anställdes därefter vid Postverket. Han blev postexpeditör 1902, överkontrollör 1909, sekreterare i Generalpoststyrelsen 1912, postdirektör i mellersta distriktet 1914 och var på nytt sekreterare hos Generalpoststyrelsen 1931–1943. Lannge var föreståndare för postelevkurserna i Stockholm 1900–1909 och föreläsare och examinator vid första högre postkursen 1918–1919. Dessutom grundade han Postmuseum och var dess föreståndare 1907–1910. Han var generalsekreterare vid Nordiska posttjänstemannamötet 1903 samt sekreterare hos 1920 års postkommitté och ledamot av 1923 års postkommitterade. 1901–1904 redigerade han Svenskt postarkiv och 1903–1919 var han utgivare av Tidskrift för postväsendet. Från 1919 var han huvudredaktör och utgivare av Nordisk posttidskrift. Lannge ledde utarbetandet av 1909 års post- och telegrafortförteckning och av Svensk ortförteckning 1935, 1939 och 1944 samt av P. T. J. Handbok för traftikverkens kunder (1943 och 1945). Vidare utgav han flera läroböcker för posttjänstemän som Kassatjänst och medelsredovisning vid postkontor (1909) och tillsammans med Johannes Döss Postboken, uppslagsbok för posttjänstemän (1908, 3:e upplagan 1915). (källa)
5. Behovet av en mycket enklare fast postinrättning framfördes i utredningar under tidigt 1920-tal. Termen postombud torde främst ha lanserats av postdirektören i Södra postdistriktet under denna tid. Dock kom termen stationär lantbrevbäring att först användas för anordningar av detta enklare slag. Från och med 1932 års Allmänna Poststadga, vilken trädde i kraft 1 januari 1933 kom postombuden att bli en väl definierad organisationsform inom posten. Vid starten fanns 177 postombud, tidigare stationära lantbrevbärare. Antalet kom att växa upp till omkring 1000 innan de i stor utsträckning, liksom många poststationer ersattes med lantbrevbärning. (källa)
6. Han var son till postdirektören i Stockholm Adolf Ferdinand Malmgren och Anna Forsgren. Hans syster Greta var gift med Anton Fägersten. (källa)