Potential Synonymer Betyder Uttal

• förmåga
• kapacitet
• möjlighet
• möjligheter

Hur används ordet potential

1. Geotermiska brunnar släpper visserligen ut växthusgaser som tidigare varit fångade i jordens inre, men dessa utsläpp är oftast betydligt mindre än hos konventionella fossila bränslen. Geotermisk energi har alltså potential att minska den globala uppvärmningen om den används i tillräckligt stor utsträckning. (källa)
2. I denna tidiga hackerkultur var programmeraren även en visionär. Hen såg datortekniken som verktyg i ett uppror mot den rådande makten, ett verktyg med stor potential för att förändra samhället. För en hackare var datorn centrum i tillvaron. (källa)
3. 2006 – Sveriges Radios poddsatsning – Vinnaren har hajat tekniken och på ett smart sätt fyllt den lilla mackapären med bra radioprogram. P som i Potential, Påverkan, Publik och Poddradio. (källa)
4. Vid lambdapunkten, 2,17 K, övergår 4He i en supraflytande fas utan viskositet. Vätskan kan flyta genom kapillärer utan mätbar friktion och den kan flyta över barriärer till en lägre potential. Genom den andra ljudvågen får vätskan en mycket hög värmeledningsförmåga. (källa)
5. Hålor skildras ofta negativt i populärkulturella verk. Tillvaron i "hålan", ofta fylld av främlingskap, kontrasteras effektfullt mot huvudpersonens flykt, eller drömmen om flykt, till "den stora världen", där människor tänker fritt och kan utveckla sin fulla potential. (källa)
6. Gustav Vasa märkte under Dackeupproret vilket hot bönderna kunde utgöra, men även vilken militär potential som fanns att nyttja. De legoknektar som använts för att slå ned upproret hade kostat motsvarande ungefär fem års skatteinkomster för kronan, och det fanns en önskan att skapa ett billigare försvar. Genom att på frivillig basis rekrytera män ur de upproriska landskapen – flera hade själva deltagit i Dackes uppror – skapades en armé bestående av svenskar och finnar, främst ämnad att stoppa framtida uppror. Detta sågs i svensk historieskrivning under 1800-talet som Europas första värnpliktsbaserade här, men uttagningen skedde som sagt främst på frivillig grund. Dessa kallades årspennings- eller borglägersknektar, och bildade de första landskapsfänikorna. En del soldater och befäl försågs med en gård eller ett torp med vidhängande mark att bruka som del av lönen. Detta var grunden till det äldre indelningsverket, även om systemet aldrig dominerade som finansiering av militärernas utkomst. (källa)
7. Med jordning ⏚ menas att ansluta flera ledare till en gemensam potential, en jordningspunkt. Jordning behöver inte ha något med mark att göra, t.ex. chassijordning i fordon, jordplan på kretskort och liknande. Jordning i mark är historiskt sett en följd av åskskydd där en blixtström leds förbi ett elsystem till närmaste jordtag (jordning i mark). För långa enkelledare för telegrafi eller nutida likströmskablar (t.ex. Baltic cable) används ibland mark som återledare, vilket egentligen inte är liktydigt med jordning. Många olika användningsområden av jordning förekommer, signaljord, telejord, kraftjord, åskjord, skyddsjord, potentialutjämningsjord, chassijord, jordplan och skärmjord. (källa)
8. I dagens svenska är presens konjunktiv, i den mån det förekommer, oftast använt just i den optativa funktionen. Ett exempel är "Gud välsigne er", som kan omskrivas med det modala hjälpverbet "må" till "Må Gud välsigna er". (Egentligen antar dock "må" just formen presens konjunktiv i sådana situationer, för verb med infinitivslut på tryckstark vokal är presens konjunktiv nämligen identisk med infinitiven.) I satsen "vare därmed hur som helst" är dock verbet i en potential funktion, som anger möjligheten: "det kan vara hur som helst med det". "Måtte", "bör" och så även "skall" är andra hjälpverb som kan användas vid omskrivningar av presens konjunktiv-satser. (källa)
9. Klassisk musik är musik som är klassisk i betydelsen av något "som har erkänt bestående konstnärligt och kulturellt värde" och att den anses speciellt värdefull och en del av ett kulturarv. En del tonsättare fick under 1800-talet ett slags hjältestatus och deras verk kom att bli standardverk vid de framväxande orkesterinstitutionerna, i operahusen och vid kammarmusicerande. Repertoaren försköts drastiskt från att vid 1700-talets slut ha bestått av musik av samtida, levande tonsättare, till att 100 år senare bestå av musik av i huvudsak "klassiska", ej längre levande tonsättare, förhållandet ändrades från 1:3 till 3:1. Genom en framväxande musikkritikerkår som baserade sin musiksyn på konstfilosofi och musikaliskt kunnande, kom musiken att inlemmas i romantikens diskussion om konst. Bland dessa fanns E.T.A. Hoffmann, Robert Schumann, A.B. Marx och Eduard Hanslick. Föreställningen om att musiken var autonom i förhållandet till texten växte fram och intresset för kompositionsteknik och musikens form, samt erkännandet av att den instrumentala konstmusiken hade ett egenvärde, var faktorer som var förutsättningar för att "klassiskt" kom att bli ett musikbegrepp. Man framhävde musikens "potential för en fördjupad intellektuell reflexion" och den självständiga instrumentalmusiken förknippades också med musik som en "speciell metafysisk andlig spis" som bara ett geni kunde framställa. Därmed etablerades den föreställning om kopplingen mellan klassisk musik och musikgeni som kom att dominera konstmusikens utveckling. (källa)