Praxis Synonymer Betyder Uttal

• bruk
• kutym
• sed
• sedvänja
• tillämpning

Hur används ordet praxis

1. Den sista offentliga avrättningen i Frankrike utfördes 1939 av Eugene Weidmann. Antalet avrättningar hade stadigt minskat i Frankrike fram till Vichyregimens tillträde 1940 som inledde en temporär ökning under andra världskriget då man även avrättade de första kvinnorna sedan 1800-talet. Efter kriget yttrade president De Gaulle sitt motstånd mot avrättningar av kvinnor, en uppfattning som senare presidenter delade och halshuggningar blev praxis endast i ett fåtal mycket brutala mordfall. 1977 giljotinerades Hamida Djandoubi som siste man i Frankrike och 1981 avskaffades dödsstraffet på initiativ av president François Mitterrand. (källa)
2. Det har blivit vanligt att innan det första teeutslaget säga bollens märke, typ och nummer. När bollen måste bytas ut, bör även motsvarande information om den nya bollen föras vidare till de andra spelarna. Detta förfarande är en etikettsfråga och inte en regelfråga. Viktigare är denna praxis när en boll landar i ruff och måste sökas och identifieras korrekt. (källa)
3. Doktorsavhandlingen kan utgöras av en enda sammanhängande framställning, en så kallad monografiavhandling (vanligt inom teologi, juridik och humaniora) eller ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som fogas samman till en enhet med en inledande, sammanfattande text, en så kallad sammanläggningsavhandling (vanligt inom medicin, naturvetenskap, teknikvetenskap och samhällsvetenskap). Denna sammanfattande introduktion kallas i praxis "kappa" eller "ram" (från ramberättelse). Avhandlingen skall - oavsett format - presentera resultat från författarens egen forskning och vara av en sådan kvalitet och ha ett sådant nyhetsvärde att den är eller kan vara föremål för internationell vetenskaplig publicering. (källa)
4. Benämningen anses komma från den ursprungliga ritualdel där evangelieboken av en diakon flyttades från den södra sidan av kyrkan till den norra. , alternativt från en tidigare praxis där en försångare ledde psalmen från läspulpetens trappa. (källa)
5. Ofta föregår praxis ändringen av grundlag, så hade till exempel Gustaf VI Adolf i praktiken ingen politisk makt, fastän 1809 års regeringsform som då ännu gällde, stadgade att "Sveriges rike skall styras af en konung och vara ett arfrike" (1809 RF §1). Sådan praxis som i sig anses ha grundlags värde brukar kallas konstitutionell praxis. (källa)
6. Grundlagsfrågan debatterades under 1950- och 60-talen. Många ansåg att det inte fanns anledning att ändra den dåvarande regeringsformen, eftersom den hade fungerat utan problem hittills och utvecklingen mot demokrati och parlamentarism hade varit lugn och lyckosam. Andra ansåg att det var en brist att regeringsformen i sin ordalydelse fortfarande stadgade en maktdelning av ett slag som inte längre var aktuell, medan parlamentarismen endast byggde på den konstitutionella praxis som hade utvecklats under 1900-talet. En tidigare utredning, Författningsutredningen, hade lagt fram sitt slutbetänkande 1963 (1963:16-18) men hade inte varit enig. I dess slutbetänkande fanns därför både ett förslag med en enkammarriksdag och ett förslag med en tvåkammarriksdag. (källa)
7. Sedvänja eller sedvana kallas ett sätt där normalt utförs utan att detta är bestämt i skriftliga regler. Ordet är relaterat till ord som praxis och kutym. (källa)
8. Tillträdet till harem, där ett särskilt sådant finns, är förbjudet för de flesta andra män än husfadern. Inte ens husets manliga tjänare får, utan särskild tillåtelse, komma längre fram än till haremsdörren, bab el-harem, där de genom kvinnliga tjänare mottar husfruns order. Endast de allra närmaste manliga släktingarna, nämligen de, med vilka äktenskap är förbjudet (far, svärfar, bröder, farbröder och morbröder), gör härifrån ett undantag, men deras besök är genom skick och bruk vanligtvis inskränkt till högtidliga tillfällen, såsom bröllop, barns födelse och omskärelse samt bejramsfesterna. Även tiden för dessa besök är knappt tillmätt, och i regel är alltid kvinnliga tjänare eller andra "förkläden" närvarande. Det har även varit praxis att en manlig läkare endast i nödfall får tillträde till harem. (källa)
9. I Sverige började Gustav III 1772 att som hederstitel utnämna kungahusets prinsar till hertigar över var sitt svenskt landskap, en tradition som fortsatt fram till idag. Carl XVI Gustaf har ändrat den på två punkter: dels blir också till tronen arvsberättigade prinsessor på motsvarande sätt hertiginnor, och titeln som hertig kan då även tilldelas deras äkta män, dels kan titeln gälla mer än ett landskap. Kronprinsessan Victoria och prins Daniel är hertiginna respektive hertig av Västergötland, prins Carl Philip och prinsessan Sofia är hertig respektive hertiginna av Värmland och prinsessan Madeleine är hertiginna av Hälsingland och Gästrikland (medan hennes man saknar titel). Kungens barnbarn har också fått egna titlar. Denna praxis innebär också att svenska landskapsvapen kan krönas med den hertigliga rangkrona som infördes av Gustav III, även under perioder då de inte har någon hertig eller hertiginna. (källa)
10. För länge sedan fanns inga regler om höger/vänstertrafik, däremot fanns praxis, eftersom det var praktiskt om åtminstone alla hästekipage (eller oxar, åsnor etc) möttes på ett visst sätt. (källa)