Precision Synonymer Betyder Uttal

• exakthet
• noggrannhet

Hur används ordet precision

1. För ett mindre område används mätningar som nivellering, trigonometrisk mätning, fotogrammetrisk mätning och mätningar med GPS. För framställning av kartverk för hela statsområden utförs mera omfattande arbeten. Ofta bildar triangulering en stomme för de andra nämnda mätningarna. Ett triangelnät består av en följd av intill varandra fogade trianglar, vilkas sidor bildar fria syftlinjer. Vinklarna mellan dessa syftlinjer mäts direkt med en teodolit. Efter att med ha mätt upp längden på en av sidorna – basen – använder man sedan de uppmätta vinklarna för att med hjälp av trigonometri beräkna de övriga sidornas längder. Vid triangulering av första ordningen är triangelsidorna flera kilometer långa. Basmätningen förläggs till gynnsam terräng, och utförs med för ändamålet särskilt konstruerade apparater, med stor precision. Med hjälp av trianguleringen kan man genom vinkelmätning bestämma avstånden mellan de oftast högt belägna triangelpunkterna, i sådan mark och på sådana avstånd, där direkt längdmätning inte är praktiskt genomförbar. Dessa triangelnät av första ordningen bildar den fasta stommen för ett lands uppmätning, och uppmätningen förfinas sedan med inkoppling av nät av andra, tredje och så vidare ordningen, med kortare sidor och där mätningsinstrumenten är av enklare slag. Man använder också andra så kallade trigonometriska mätningsmetoder, särskilt polygonmätning. (källa)
2. Gevär med räfflade pipor var allmänt i användning från mitten av 1800-talet. Räfflingen gav kulan rotation och en stadig gång genom luften. De tidigare sfäriska kulorna ersattes med avlånga ovala kulor varvid kulornas precision ökades. Den därvid förlängda kulan gav en kraftigare rekyl, och då man samtidigt ställde allt högre krav på hög utgångshastighet och kraftiga krutladdningar, började man på 1860-talet att minska kalibern till 10,5–18 mm och sedan man infört röksvagt krut på 1880-talet till 6,5–8 mm. En förutsättning för detta var enhetspatroner och bakladdade gevär. (källa)
3. Pipan kan vara försedd med en så kallad "choke tube" på svenska choketub, detta är en förträngning som samlar träffbilden och effektiva avståndet för de hagelkorn som lämnar pipan. Ju snävare choketub, desto mindre spridning. Detta utnyttjas vid jakt där mer precision krävs, medan det omvända gäller då det är fördelaktigt med en större spridning, exempelvis vid lerduveskytte. Moderna hagelgevär har ofta utbytbar choketub för att kunna anpassa geväret efter användningsområde. Polisiära hagelgevär saknar ofta choketub och får därför kortare räckvidd. Detta eftersom man vill undvika att bommade skott träffar oskyldiga som kan stå i bakgrunden. (källa)
4. Från början användes hakebössorna minst lika mycket för smällarnas avskräckande effekt som för den verkan de hade, klumpiga och omständliga att ladda som de var, men med tiden kom de att överträffa både långbågar och armborst i fråga om precision, verkan och räckvidd och eldhandvapnen fick sin givna plats i kriget. (källa)
5. Flera olika mätetal för utvärdering av informationssökning har utvecklats, täckning och precision är de mest kända. Mätetalen värderar en söksträngs sökresultat i en dokumentsamling. De enklaste modellerna bygger på det förenklade antagandet att alla dokument antingen är relevanta eller irrelevanta för ett givet informationsbehov. (källa)
6. Under 1900-talet skedde en enorm utveckling och numera kan operationer utföras med sådan precision att man tom kan byta ut människors organ, såsom hornhinnor och hjärtklaffar. (källa)
7. När arbetsdelningen i samhället under tidig medeltid medförde en större mängd sysselsatta inom icke-agrara näringar som bergsbruk och stadsnäringar, blev det mera nödvändigt med en särskild beteckning för jordbrukare. Andelen sysselsatta inom jordbruket är delvis en bedömningsfråga och kan avgöras med större precision först för de senaste århundradena. Det svenska jordbruket utmärktes av binäringarnas stora betydelse. Förutom att bönderna arbetade med forkörning, hemslöjd m.m. under den långa vinterperioden hade många hantverkare i städerna och bergsmän egna odlingar. Det har beräknats att närmare 80 procent av befolkningen huvudsakligen var sysselsatta inom jordbruket vid mitten av 1700-talet och nästan samma andel ännu hundra år senare. I slutet av 1800-talet började andelen långsamt minska och var omkring 1930 nere i knappt 40 procent. Efter andra världskriget kom det stora fallet i jordbrukarnas andel av befolkningen. År 1985 utgjorde sysselsatta inom jordbruk (inklusive skogsbruk och fiske) cirka fyra procent av hela antalet yrkesverksamma. År 2007 var andelen verksamma inom jordbruket cirka 1,5 procent av den totala sysselsättningen i landet. Av dessa var 40 procent kvinnor. (källa)
8. Från och med sent 1870-tal började bakladdade pjäser ersätta mynningsladdade kanoner. Fördelarna med bakladdning var flera, det medgav en högre eldhastighet, det gav bättre tätning mellan lopp och projektil (vilket resulterade i högre utgångshastighet) och det förenklade användandet av ett räfflat lopp (vilket gav avsevärt bättre precision). (källa)