Predikotext Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet predikotext

1. Sedan aftonsången lämnat tidegärdens form utgjorde predikan en väsentlig del. Predikotext var dagens episteltext och, om särskild högtidsdag inföll på söndagen, samma dags högmässotext. Detta gällde utom under fastetiden, då det predikades över passionsberättelsen. (källa)
2. Söndagen åminner om Jesu intåg i Jerusalem då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Episoden återberättas i Bibeln i Markusevangeliet 11:1-11, Matteusevangeliet 21:1-11, Lukasevangeliet 19:28-44, Johannesevangeliet 12:12-19. Intåget finns också i predikotexten för första advent. Jesu intåg i Jerusalem inträffade veckan innan hans död och återuppståndelse, och räknas därför som inledningen till stilla veckan. Evangelierna berättar att Jesus red in i Jerusalem på en åsna, vilket av kristna betraktas som ett profetiskt tecken eftersom detta anspelar på en judisk tradition om Messias som bygger på profetian i Sakarja 9:9, "Fröjda dig storligen, du dotter Sion, höj jubelrop, du dotter Jerusalem. Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer fattig, ridande på en åsna, på en åsninnas fåle". Evangelierna berättar att när Jesus så red in på åsnan i Jerusalem, hälsade folket honom med tillropet "Hosianna, Davids son, välsignad vare han som kommer i Herrens namn", samt lade ner sina mantlar, kvistar och löv på marken framför åsnans fötter. Innan intåget hade Jesus med lärjungarna varit i Betania hos Lasaros, som Jesus väckt från de döda, och Maria hade smort hans fötter med olja. (källa)
3. Trinitatisfesten har dock alltid som romersk-katolsk kyrkofest haft en mycket underordnad rang och varit av ringa betydelse. Till grund för denna fest låg antagligen den tanken att, då julen betraktades som Faderns högtid, påsken som Sonens och pingsten som den Helige Andes, firandet av dessa stora högtider skulle avslutas med en fest till hela den heliga treenighetens ära. Lutherska kyrkan tillägnade sig denna idé så till vida, att den upptog namnet "trefaldighetssöndag" (på latin ofta endast trinitatis, som är genitiv av trinitas, "treenigheten"), utan att dock genom förändring av predikotexterna ge söndagen annan karaktär, än den ursprungligen haft som pingstens oktav, samt uppkallade alla följande söndagar till kyrkoårets slut efter trefaldighetssöndagen. (källa)
4. I Svenska kyrkan har domstemat funnits på den sista söndagen före advent åtminstone sedan 1686 då Matteusevangeliet, kapitel 25, blev predikotext. Benämningen Domssöndagen för söndagen blev dock inte officiell förrän 1921. Dagens tema var mellan 1942 och 1983 officiellt "yttersta domen", men ändrades 1983 till "Kristi återkomst". Röster har höjts för att officiellt använda termen "Kristi konungens dag" även i Svenska kyrkan. (källa)
5. Dödsdansen är en senmedeltida allegori om det universella i döden, och som återfinns i konstverk, musikkompositioner och skönlitteratur. Danse macabre föreställer den personifierade döden, vanligen i form av skelett, som leder människor i en långdans mot graven, personerna som följer Döden i dansen är ofta kejsare, ynglingar, unga damer - ofta men inte alltid skelett. Allegorin syftar till att påminna om jordelivets förgänglighet och fåfänglighet (så kallat vanitasmotiv). Bakgrunden till allegorin finns i predikotexter. (källa)