Presskampanj Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet presskampanj

1. Eric Thorsell, född 28 december 1898 i Munktorp, död 7 september 1980 i Surahammar, var en svensk folkrörelseman, nykterhetsman, sexualupplysare och på sin tid ledande i kampen för homosexuellas rättigheter i Sverige. Under hela sitt yrkesliv var han arbetare vid Surahammars järnbruk. Under 1950-talets rättsröteaffärer var han en av få som offentligt vågade kritisera den moralpanik och McCarthy-inspirerade hetsjakt på homosexuella som presskampanjerna resulterade i. (källa)
2. Den Höjerska utredningen var det första mer genomgripande försöket att analysera problemen inom den öppna vården. Man föreslog att det skulle inrättas hälsocentraler av olika slag. De större centralerna skulle innehålla såväl specialister som allmänläkare och förläggas till sjukhusen. De mindre skulle ha mottagningar för två eller flera allmänläkare och förläggas till provinsialläkarnas stationsorter. Höjers utredning mötte stort motstånd från läkarkåren. Han utsattes av kolleger för hätska presskampanjer och man krävde hans avgång. Till följd av invändningarna kunde utredningens förslag inte förverkligas. (källa)
3. Bland annat genom presskampanjen kom ärendet att tas upp i Sveriges riksdag och även behandlas av Konstitutionsutskottet. De socialdemokratiska reservanterna ansåg att Telubärendet ej handlagts med tillräcklig omsorg av statsråden Karin Söder (utrikesminister), Staffan Burenstam Linder (handelsminister) och Eric Krönmark (försvarsminister). Av riksdagen prickades statsrådet Burenstam Linder för sin handläggning. Statsråden Söder och Krönmark undgick prickning då två av Vänsterpartiet kommunisternas ledamöter oväntat beslöt sig för att inte rösta för prickning i deras fall. (källa)
4. Presskampanjen oroade fransmännen, och på begäran av utrikesminister Louis Decazes avlämnade Storbritannien och Ryssland skarpa diplomatiska protester i Berlin. Hetskampanjen blev avblåst, men krisen demonstrerade trekejsarförbundets bräcklighet och det resultatlösa i Bismarcks försök att isolera Frankrike. (källa)
5. Då ryska myndigheten ej hade utsikt att kunna överbevisa Tjernjak om minsta delaktighet i rånmordet och hela saken blivit föremål för en för tsarregeringen besvärlig internationell presskampanj, lät ryska regeringen (7 februari) meddela, att den fann ett av de svenska villkoren oantagligt såsom stridande mot rysk lag. Samma dag avslogs då dess utlämningsbegäran, och Tjernjak frigavs med förständigande att omedelbart lämna Sverige. Han avreste 8 februari från Göteborg med ångaren "Olof Wijk" till Antwerpen, men vid ångarens ankomst dit (12 februari) befanns Tjernjak och tre andra passagerare (en fransman och två svenskar) ha natten till 11 februari avlidit, enligt i Antwerpen företagen obduktion till följd av giftiga gaser. (källa)
6. Uruppförandet 1934 blev en så stor framgång både bland allmänheten och kritiken att en ny instudering följde samma år i Moskva 24 januari. Operan gjorde succé även utomlands, redan i januari 1935 sattes den upp i Cleveland och därefter följde i rask takt New York, Philadelphia, Prag och Zürich. Men 1936 förbjöds operan i Sovjetunionen i praktiken, om än inte formellt. I januari gästspelade ensemblen från Malijteatern i Moskva, där Stalin bevistade en föreställning, men av tidsbrist tvingades han lämna teatern i förtid utan att ha yttrat sin mening. Det här tolkades som ett tecken på missnöje och i enlighet med den totalitära statens regler inleddes en presskampanj, som började med den berömda, beryktade och anonyma Pravdaartikeln "Kaos istället för musik" den 28 januari 1936. I den angreps Sjostakovitj för att han gett en falsk framställning av en i grunden vacker värld, och att musiken var för "modernistisk" samt att verket gjorde narr av operakonsten. I ett slag försvann operan från repertoaren i Sovjetunionen i mer än 30 år och Sjostakovitj såg sig tvingad att omarbeta verket. Senare omarbetade Sjostakovitj operan och döpte om den till Katerina Ismailova. Där finns två nya mellanspel, en större omarbetning av akt 1, scen 3. Konflikterna i operan mildrades och handlingen gick ut på att framställa en ömkansvärd kvinna som tyranniserades av manssamhället. Den omarbetade versionen hade premiär i Moskva den 26 december 1962. Tonsättaren föredrog den reviderade versionen, men efter hans död har originalet spelats oftare. Först 1979, fyra år efter Sjostakovitj död, lyckades Mstislav Rostropovitj få tag på partituret till originalversionen och därmed kunde Lady Macbeth från Mtsensk återvända till världsscenen i sin ursprungliga gestalt. (källa)
7. Klanens makt minskade under 1930-talets depression, bland annat fälldes många av deras ledare för mord och andra brott. De många av "ku-kluxare" begångna våldsdåden framkallade en livlig presskampanj mot sällskapet, och föranledde i några stater kraftfullt ingripande av myndigheterna. (källa)