Prisökning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet prisökning

1. Myndigheterna hade 15 februari 1901 beviljat byggstart på de delar av linjen som redan var godkända och parallellt med markstriderna pågick byggnationen, allt för att kunna uppfylla villkoren i koncessionen som angav att banan skulle stå klar 1 januari 1902. Domen i expropriationsfallet föll 18 januari 1904. För banbygget lånade man ångloket PYSEN från Kosta-Lessebo Järnväg och i februari 1901 sökte man koncession från Kungl. Maj:t om att få bedriva trafik med ånglok, detta eftersom man blivit osäker på om elloken skulle orka med den hårda trafiken på den branta banan. Större delen av banan var rälslagd 1 september 1901. Så fort man kunde började man köra ut timret, trots att ingen besiktning eller formellt trafikgodkännande skett och i november 1901 hade järnvägen en inkomst av trafik på 7 980 kr. Besiktning skedde 18 februari och 19 juli 1902 och banan godkändes för trafik med anmärkningar på banstandarden till exempel spårjustering, grusning, stängsling, med mera. Under 1903 diskuterades de olika stationsnamnen samt begärdes tillstånd att få anlägga fler lastplatser. Man installerade säkerhetsanordningar (telegrafiapparater), skivsignaler och färdigställde spåranläggningen. Den 26 augusti 1903 fick man till slut godkänt och tillstånd att öppna järnvägen för allmän trafik. Slutbesiktningen ägde rum 1–2 september 1904. Banan hade kostnadsberäknats till 343 300 kr, men slutsumman, mycket på grund av expropriationsärendet och mycket höga prisökningar på räls, blev 444 490 kr. (källa)
2. Paritetslån var i Sverige en statssubventionerat form för bostadslån som 1967 infördes efter förslag från den bostadspolitiska kommittén. Syftet med detta system var att likställa kapitalkostnaderna för nybyggda hus med äldre delar av bostadsbeståndet. Förenklat kan sägas att ägaren till en nybyggd fastighet i ett initialskede förväntades betala ränta och amorteringar till ett lägre belopp än vad som varit fallet utan paritetslån. Mellanskillnaden mellan inbetalningar och vad som varit gängse amorteringar (vid tiden slutamorterades exempelvis småhus regelmässigt på 30 år) blev till ett s.k. paritetslån som staten lånade ut till låntagaren vars skuld således ökade, eller minskade obetydligt under de första åren. Efter några år var tanken i systemet att räntebetalning och amortering skulle öka och således slutamorteringen bli färdig vid samma tidpunkt som om paritetslån ej funnits. För att beräkna amorteringsökningen användes ett s.k. paritetstal. En utmaning var att paritetstalet inte var fast på förhand utan fastslogs år för år där bland annat hänsyn togs till prisökningar för byggnation. Således kunde inte en fastighetsägare ställa upp en långsiktig kalkyl föränte- och kapitalutgifter ens på lån med långa löptider. Detta då paritetslånets amorteringsgrad var avhängigt paritetstalet. (källa)
3. 1 maj – Med anledning av prisökningen i Sverige höjs folkpensionen med 25 % så att en ensam pensionär får 1 750 kronor om året. (källa)
4. Intresset har varit fortsatt stort, framförallt i media där det ofta diskuteras tillsammans med klimatpåverkan och svälten i Afrika. Mängden matavfall har blivit ett återkommande ämne under de senare internationella toppmötena, bland annat det trettiofjärde G8-mötet i Hokkaido i Japan, som en del av diskussionen om prisökningen på mat under 2007 och 2008. (källa)
5. Vetenskapliga tidskrifter har funnits sedan slutet av 1600-talet. De har flera funktioner: att sprida forskningsresultat, att fastslå vem som är först med ett vetenskapligt framsteg, att granska och garantera den vetenskapliga kvaliteten, att skänka författaren erkännande och status samt att utgöra ett permanent arkiv för forskningen inom ett givet område. Vetenskapliga tidskrifter ges ut av förlag som kan vara antingen kommersiella eller ideella, till exempel vetenskapliga sällskap eller institutioner. Tillkomsten av internet gjorde att alltfler tidskrifter efterhand också blev tillgängliga i elektroniska versioner. De stora förlagen valde att erbjuda sina elektroniska tidskrifter i paket genom licensavtal, som slöts med forskningsbibliotek i första hand. Priserna för vetenskapliga tidskrifter hade redan sedan 1980-talet börjat stiga långt utöver den allmänna prisökningen. Forskningsbiblioteken har reagerat starkt mot dessa prishöjningar som ska täckas från bibliotekens budgetar. (källa)
6. Penningmängden är svår att definiera, utöver sedlar och mynt är det också rimligt att ta med allmänhetens medel på girokonton, medel på andra bankkonton med hög likviditetsgrad (till exempel checkkonton) som kan användas som betalningsmedel. Detta har gjort att den så kallade kvantitetsteorin bara har viss relevans. Denna teori säger att om penningmängden ökar med 10 % ökar också prisnivån med 10 % (åtminstone på lång sikt). Vad kvantitetsteorin inte tar i beaktande är att prisökningarna beror på var i ekonomin de nyskapade pengarna först hamnar. Om de nya pengarna når lånemarknaden först så indikerar detta att det finns fria kapitalvaror dvs. att sparandet har ökat. Då detta inte är fallet ökar priset på existerande kapitalvaror. (källa)
7. I oktober 1994 utsågs Marita Ulvskog till civilminister av Ingvar Carlsson. Bland annat lade hon fram den första konsumentpolitiska propositionen efter det svenska EU-inträdet, hon ledde den priskommission som skulle verka för att hålla nere prisökningarna, hon inledde det långvariga utrednings- och propositionsarbete som slutligen resulterade i att ingen längre föds in i Svenska kyrkan och att den statskyrkoordning som gällt alltsedan Gustav Vasa upphörde. (källa)
8. Finanskrisen anses ha startat i USA med en ökning av kreditförluster för så kallade subprimelån, det vill säga fastighetslån med sämre säkerhet. Bankerna lånade ut pengar till individer med dålig återbetalningsförmåga med tanken att värdestegringen på husen skulle skapa en säkerhet och kunde därmed skjuta både ränteinbetalningar och amorteringar på framtiden när huset skulle anses vara mer värt. Lånen såldes ofta vidare av bolåneinstituten till andra finansiella aktörer, ibland i flera steg. Vanligen användes den underliggande tillgången i form av fordringar på fastighetsägare som säkerhet för emittering av olika obligationspaket som såldes vidare. Krisen utlöstes dels av att prisökningarna på hus stagnerade och lånen skulle sättas om, dels av en ökad osäkerhet om sysselsättningen där ökad arbetslöshet kunde göra det omöjligt för fler att sköta sina lånebetalningar. En kedja av fallande fastighetsvärden samt att ingen visste vem som satt på de "dåliga" säkerheterna satte igång en kedja av osäkerhet i USA:s finansbransch som snabbt spred sig över världen. (källa)