Prisstegring Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder prisstegring, varianter, uttal och böjningar av prisstegring

Prisstegring synonym, annat ord för prisstegring, vad betyder prisstegring, förklaring, uttal och böjningar av prisstegring.

Vad betyder och hur uttalas prisstegring

Prisstegring uttalas pris|stegr|ing och är ett substantiv.

Ordformer av prisstegring

Singular

prisstegring
obestämd grundform
prisstegrings
obestämd genitiv
prisstegringen
bestämd grundform
prisstegringens
bestämd genitiv

Plural

prisstegringar
obestämd grundform
prisstegringars
obestämd genitiv
prisstegringarna
bestämd grundform
prisstegringarnas
bestämd genitiv

Prisstegring är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet prisstegring

  1. Kontoret bedrev omfattande marknadsoperationer genom stora inköp av salt som lagrades för senare försäljning, däribland återexport till främst östersjöländer. Saltinköp finansierades genom lån i riksbanken till förmånliga villkor. Saltkontorets verksamhet gav överskott som till stor del tillföll dess ledande styresmän. Efter att kontoret inte kunnat hindra prisstegring på salt (i fasta priser), och även sålt ut hela saltlagret, upphörde verksamheten. Under slutet av 1760-talet utreddes saltkontorets ekonomiska förehavanden, dock utan att någon ställdes till ansvar. (källa)
  2. Oljekrisen ledde till att priset på bränsle steg och därför började man leta efter allt fler alternativ till oljeuppvärmning. Storskalig utbyggnad av fjärrvärme, prisstegringar på villaolja, politiska satsningar på andra uppvärmningsformer med mera, har medfört att antalet oljepannor har minskat. Lagstiftningen har gått den vägen genom hårdare krav och genom konverteringsbidrag för att byta uppvärmningssystem vilket kan sökas hos Boverket. (källa)
  3. Socialdemokraterna gick till val på bland annat ett starkt försvar, ökat inflytande för de anställda samt arbetstidsförkortning. Högerpartiet gick till val på kamp mot prisstegringar samt "utveckling av de sociala reformerna" och en modernisering av skattesystemet. (källa)
  4. Under andra världskriget infördes prisreglering i syfte att hejda prisstegringar. Dessa avlöstes 1947 av garantipriser för att säkra jordbrukarna en viss inkomstnivå. (källa)
  5. I juni 1969 tillsatte Nyboe Andersen en ämbetsmannakommitté, med departementschefen Kurt Hansen som ordförande, som hade till uppdrag att undersöka hur man kunde åstadkomma en bättre balans på obligationsmarknaden. Kommittén slutförde sin uppgift i november samma år och framhävde två problem: 1. Besparingarna var inte takt med efterfrågan på investeringar under den ekonomiska uppgången under 1960-talet. 2. Lagar och sedvanor som reglerade omfattningen som kunde uppnås vid finansiering med realkredit var inte anpassade efter starka ändringar i ekonomin eller ihållande prisstegringar. Samtidigt arbetade han, tillsammans med finans- och ekonomiministrar från övriga Norden, på att utvidga det ekonomiska samarbetet inom Norden genom Nordek. Det blev dock ingen verklighet av detta samarbete då Finlands och Danmarks intressen skilde sig allt för mycket från de övriga ländernas dito. (källa)
  6. Deflation är motsatsen till inflation och innebär en minskning av penningmängden, vilket i sin tur gör att penningvärdet ökar. Detta leder i regel till att den allmänna prisnivån faller. Deflation och inflation mäts vanligtvis indirekt med hänvisning av konsumentprisindex. Deflation är relativt ovanligt, även om det går att hitta perioder med fallande prisnivå. Sverige hade sin senaste deflation maj 2014. Ett grövre exempel är den svenska deflationskrisen under åren 1920-22. Under 1800-talet var det vanligare än idag med perioder av deflation, oftast som en följd av perioder av prisstegringar. (källa)
  7. År 1923 drabbades Tyskland av extrem inflation, som ruinerade många människor, vilket många såg som en direkt följd av krigsskadeståndet. Den verkliga anledningen var dock mer komplex: efter fransk-tyska kriget 1870–1871 hade Tyskland fått ett stort krigsskadestånd av Frankrike och vid första världskrigets början bestämde den tyska regeringen att kriget inte skulle finansieras med skatter utan genom att få befolkningen att teckna krigsobligationer, som skulle betalas tillbaka med ett förutskickat krigsskadestånd efter en tysk seger. Tillsammans med de allierades handelsblockad skapade detta kraftiga prisstegringar redan under kriget, men hur mycket Reichsmarkens egentliga värde sjunkit blev inte uppenbart förrän Tyskland skulle betala krigsskadeståndet i de allierades valutor eller i råvaror. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.