Prisutveckling Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder prisutveckling, varianter, uttal och böjningar av prisutveckling

Prisutveckling synonym, annat ord för prisutveckling, vad betyder prisutveckling, förklaring, uttal och böjningar av prisutveckling.

Vad betyder och hur uttalas prisutveckling

Prisutveckling uttalas pris|ut|veckl|ing och är ett substantiv.

Ordformer av prisutveckling

Singular

prisutveckling
obestämd grundform
prisutvecklings
obestämd genitiv
prisutvecklingen
bestämd grundform
prisutvecklingens
bestämd genitiv

Plural

prisutvecklingar
obestämd grundform
prisutvecklingars
obestämd genitiv
prisutvecklingarna
bestämd grundform
prisutvecklingarnas
bestämd genitiv

Prisutveckling är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Prisutveckling på Engelska

  • price trends

Hur används ordet prisutveckling

  1. Konsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av Statistiska centralbyrån och är en del av Sveriges officiella statistik. Publicering av den gångna månadens KPI-tal sker normalt efter cirka 8-12 dagar på Statistiska centralbyråns webbplats, undantaget är januariindex som brukar publiceras med något längre fördröjning. (källa)
  2. Den av många nationalekonomer fruktade inflationen, som man kunde vänta sig som en följd av att man övergav myntfoten och satte sig i skuld, inträffade aldrig. Den statliga styrningen av marknaden, kontrollen över prisutveckling och marginalvinster satte de normala marknadsprinciperna ur spel. Konsumentprisindex steg i genomsnitt med en procent per år. Eftersom den konstruerade stabiliteten hos riksmarken var politiskt och inte nationalekonomiskt styrd fick man inte något förtroende på den internationella valutamarknaden. Stora internationella investeringar i den tyska ekonomin uteblev vilket ledde till att en brist på utländsk valuta skulle följa. (källa)
  3. Konsumentprisindex – syftar till att mäta prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. (källa)
  4. En annan förklaring som anförts är att den allmänna prisutvecklingen var synnerligen oförmånlig för producenterna i Österbotten. Detta skall ses i kombination med hotet om godtyckliga konfiskationer genom borglägren. Därför gjorde storbönder och fattigare bönder gemensam sak. (källa)
  5. I Sverige får privatpersoners bostadslån motsvara högst 85 procent av fastighetens värde, resterande del får bostadsköparen finansiera med egen insats. Om låntagaren har god återbetalningsförmåga kan dock blancolån ges för hela eller delar av resterande del av marknadsvärdet. Bestämmelsen om högst 85 % belåning infördes i oktober 2010 av Finansinspektionen i syfte att dämpa prisutvecklingen på bostäder. Tidigare förekom på bostadsmarknaden i vissa fall en total belåning upp till 95–100 procent av marknadsvärdet. (källa)
  6. Lagen blev ändrad 2009 baserat på en genomgång av 2007-förordningen. Utlöpsdatumet blev förlängt till 30 juni 2012 och utökades till att också gälla för SMS och dataroaming. Det blev även ytterligare årliga reduktioner i prisutvecklingen fram till regleringens utlöpsdatum och för obligatorisk fakturering per sekund, efter 30 sekunder för samtal, och per sekund fakturering för mottagna anrop. (källa)
  7. En valutas växlingskurs mot en annan kan skilja sig från relationen mellan den köpkraft valutorna har i sina respektive hemområden. En svensk krona kan växlas till 0.8 manat i Azerbajdzjan, men samma krona kan man inte köpa lika mycket saker för i Sverige som man kan med 0.8 manat i Azerbajdzjan. Eftersom priset på lokala varor och tjänster som inte säljs mellan valutaområdena ofta är lägre i fattigare valutaområden, så skulle valutamarknadens växlingskurs ge en snedvriden bild av vad prisnivån är i ett land. När man jämför BNP mellan länder kan man använda köpkraftspariteter för att justera för skillnaden i prisnivå mellan länder. På detta vis får man en jämförelse av volymen av producerade varor och tjänster, snarare än kostnaden för dessa. Analogt kan man jämföra hur man skiljer på BNP i löpande respektive fasta priser inom en ekonomi. När BNP i fasta priser beräknas justerar man för prisutvecklingen mellan olika tidpunkter, medan i fallet med köpkraftsjusterad BNP eliminerar man istället prisvariationer mellan länder. (källa)
  8. Pappersupplagan var cirka 6000 fram till sammanslagningen med Elfsborgs Läns Tidning. Sen nådde den 14 200 ex som max men började minska kraftigt på 2010-talet ner mot 8000 ex. Tidningen hade en bilaga på fredagar. Prisutvecklingen för tidningen 1900 kostade den 2,50 kr, 1940 7,50 kr, 1950 11 kr, 1960 27 kr, 1970 60 kr, 1980 195 kr, 2000 890 kr, 2020 1980 kr.   Sidantal var inledningsvis 4 sidor som ökade till 8 sidor 1940, och 20 sidor 1980 och på senare tid oftast 28 - 48 sidor, max 72 sidor 2006.   Annonsomfattningen har varit 34 - 45 % under åren. Tidningens ekonomi försämrades av vikande prenumerantstock, mindre annonsintäkter och oförmåga att minska utgifterna till att anpassat till de mindre inkomsterna. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.