Problematik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet problematik

1. Med gruppterapi avses vanligen psykoterapeutisk behandling som sker i grupp. Gruppen består av ett antal patienter och en eller flera terapeuter. Fördelar som brukar anges med att bedriva terapi i grupp är dels att patienterna ska kunna utbyta erfarenheter med andra med samma eller liknande problematik som de själva och att terapiformen är billigare, eftersom en terapeut kan ha flera klienter samtidigt. En nackdel som anges är farhågan att det i vissa fall kan upplevas besvärligt för en patient att diskutera känsliga problem inför andra, och att terapin därför skulle vara olämplig i vissa fall. (källa)
2. Under 2000-talet har en ökad mängd lesbiska tagit plats i media, och mer populärkultur av och för lesbiska skapas. Kopplat till senaste vågen av feminism har fler lesbiska musiker tagit plats på den svenska musikscenen och ger uttryck för sin sexualitet i sin musik. Kvinnor med en lesbisk identitet delar erfarenheter och perspektiv: de möter samma heterosexistiska diskriminering och risken att mötas av homofobi. Som kvinnor så möter de delvis andra problem än män. Fördomar, diskriminering och nedsatt mental hälsa är fortfarande en reell problematik. Den politiska situationen och samhällets attityd påverkar möjligheten till att leva öppet och bilda familj. (källa)
3. Mordbrand utförs ofta av personer med psykisk problematik eller drogproblem. Den klassiska diagnosen för den som av psykiska skäl anlägger mordbrand är pyromani, vilket är en impulskontrollstörning, men långt ifrån alla mordbrännare är pyromaner. (källa)
4. Svår psykosocial problematik. (källa)
5. Juristen Vilhelm Lundstedt hävdade att samhällsnyttan skulle utgöra grunden förättstillämpningen. Denna rättsfilosofiska uppfattning är kontroversiell, och kom att kritiseras av bland andra Johan Thyrén, eftersom konsekvensen kan framstå som etiskt stötande. Vid ett brottmål skulle domaren enligt denna uppfattning således i första hand beakta om samhällsnyttan skulle främjas av om den tilltalade dömdes eller inte, inte om den tilltalade faktiskt hade gjort sig skyldig till den gärning han åtalades för. Motargumentet som främst anfördes var att allmän rättsosäkerhet inte skulle kunna anses ligga i samhällets intresse, och att oskyldiga därför inte borde dömas som för ett brott som de inte hade gjort sig skyldiga till. Denna frågeställning inom allmän rättslära kan belysa en moralisk problematik som inte enbart är av intresse förättsvetenskapen, utan som även kan anses som beaktansvärd vad avser förhållandet mellan dygdetik och konsekvensetik. (källa)