Professorstjänst Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder professorstjänst, varianter, uttal och böjningar av professorstjänst

Professorstjänst synonym, annat ord för professorstjänst, vad betyder professorstjänst, förklaring, uttal och böjningar av professorstjänst.

Vad betyder och hur uttalas professorstjänst

Professorstjänst uttalas pro|fess|ors|tjänst och är ett substantiv.

Ordformer av professorstjänst

Singular

professorstjänst
obestämd grundform
professorstjänsts
obestämd genitiv
professorstjänsten
bestämd grundform
professorstjänstens
bestämd genitiv

Plural

professorstjänster
obestämd grundform
professorstjänsters
obestämd genitiv
professorstjänsterna
bestämd grundform
professorstjänsternas
bestämd genitiv

Professorstjänst är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet professorstjänst

  1. I oktober 2003 lämnade Lundeberg sin tjänst som professor vid KI efter att ha samtalat med KI:s dåvarande rektor Hans Wigzell samt forskningsdekanus Jan Carlstedt-Duke, och fortsatte som överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Lundeberg menar att han lämnade professorstjänsten på grund av hans doktorander och medarbetare samt närstående drabbades av de anklagelser som riktades mot honom, snarare än till följd av forskningsfusk och andra oegentligheter. Han menade också att enbart en anmälan om fusk gjorde det omöjligt att få fortsatta forskningsanslag, vilket även bekräftades vid samtalet med Wigzell och Carlstedt-Duke. (källa)
  2. Myrberg, som blev student i Uppsala 1841, ämnade först ägna sig åt musiken, men hindrades därifrån genom en nervsjukdom, som följde honom under hela livet och vållade honom smärta särskilt i händerna. Han tänkte då på den prästerliga banan och avlade dimissionsexamen 1847. Men studiehåg och begåvning förde honom sedan in på den lärda vägen. Han blev 1851 filosofie doktor och teologie kandidat och förordnades 1852 till docent i teologiska prenotioner vid Uppsala universitet. För sökt adjunktur vid Lunds universitet utgav han 1859 en latinsk kommentar över Johannes första brev och fick 1860 en adjunktstjänst i Uppsala, med vilken kyrkoherdesysslan i Uppsala-Näs prebendepastorat var förenad. Sedan han upprätthållit åtskilliga professorstjänster, speciminerade han 1865 för den lediga professuren i exegetik med en avhandling om aposteln Petrus och den äldsta kyrkans falska gnosis och utnämndes 1866 till professor i exegetik. Han tog avsked 1892. (källa)
  3. Efter Diane Sainsburys pensionering uppstod problem att fylla professuren, eftersom denna donationsprofessur hade en strängare beskrivning av kompetenskrav än den norm för professorstjänster som etablerades under Carl Thams tid som utbildningsminister. En extern granskningsgrupp under ledning av Bo Rothstein underkände samtliga sökande till tjänsten, trots att de tre granskade sökande alla redan var professorer. Tjänsten stod därefter vakant i några år, till Michele Micheletti tillträdde i januari 2009. Hon efterträddes av Jan Teorell i januari 2021. (källa)
  4. Donationsprofessur – en professorstjänst som finansieras genom en riktad extern donation till högskolan. (källa)
  5. År 1938 utlyste Uppsala universitet en professorstjänst i religionshistoria och Fogelklou lockades av någon utomstående att söka tjänsten. Men hon missuppfattade professurens inriktning och blev tillsammans med flera andra sökande inkompetensförklarad vilket tog henne hårt. Tre år senare, 1941, blev hon utnämnd till teologie hedersdoktor av teologiska fakulteten i Uppsala. (källa)
  6. Han studerade medicin i München och tog där sin doktorsexamen 1843. Därefter fortsatte han sina studier vid universiteten i Wien, Berlin och Paris för att 1847 återvända till München. Från 1848 var han prosektor i patologisk anatomi i München han höll denna position fram till 1854, dock med avbrott för kriget mot Danmark, då han tjänstgjorde som militärläkare, han lärde sig här också mycket av generalstabens kirurg Louis Stromeyer. 1853 blev han extraordinarie professor och året därpå erhöll han en professorstjänst i kirurgi i Erlangen, här stannade han i 13 år innan han 1867 flyttade till Leipzig där han erbjöds samma tjänst, vilken han behöll fram till sin död. Under fransk-tyska kriget tjänstgjorde han som rådgivande läkare åt 12:e sachsiska armekåren. Efter kriget blev han en stor förespråkare av Joseph Listers antiseptiska teknik och han var den förste kirurg på kontinenten som hade som standard att använda denna teknik. Han förbättrade även metoden genom att byta ut karbolsyran mot salicylsyra. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.