Vad betyder och hur uttalas proletärdiktare
Proletärdiktare uttalas prolet|är|dikt|are.
Ordformer och varianter av proletärdiktare
Singular
- proletärdiktare
- obestämd grundform
- proletärdiktares
- obestämd genitiv
- proletärdiktaren
- bestämd grundform
- proletärdiktarens
- bestämd genitiv
Plural
- proletärdiktare
- obestämd grundform
- proletärdiktares
- obestämd genitiv
- proletärdiktarna
- bestämd grundform
- proletärdiktarnas
- bestämd genitiv
Proletärdiktare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet proletärdiktare
Den svenska litteraturhistorien berikades 1921 med ett nytt ord, proletärdiktare. Det var en akademisk litteraturvetare, Richard Steffen, som kom med det. Han ville med det inget ont. Benämningen gällde några begåvade kroppsarbetare och autodidakter som gett ut skönlitterära böcker. Ett par av de utnämnda gillade termen. Andra av dem, i synnerhet då skalderna, avvisade den. De ville vara 'riktiga diktare'.
Ett mycket produktivt skede i Hedenvinds författarskap var 1940-talet, med hans jämtlandsberättelser Jämtländska sagor: Jamtristningar (1941), Sagofolket som kom bort (1946) och Jorms saga (1949), med berättelser och sägner från gamla tider i norra Jämtland som han hört som barn av sin morfar och andra berättare i hemtrakterna. Dessa jämtlandssagor avslutades senare med Gismus jägares saga (1959). Under decenniet skrev han också sin numera klassiska självbiografi Med rallarkärra mot dikten (1944) om en autodidakts bildningsväg. Boken skrevs på uppmaning av hans förste biograf, litteraturvetaren Örjan Lindberger, och hans vänner bland de yngre arbetarförfattarna. Han skrev senare ytterligare två självbiografiska böcker, men då mera episodiskt och reflekterande: Befrielse: den morgon som bidar bortom natten (1958) och Gudaträtan och proletärdiktaren (1960).
Gudaträtan och proletärdiktaren av Gustav Hedenvind-Eriksson.