Provöversättning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet provöversättning

1. Ordet Jämmerdalen användes i Psaltaren (Psaltaren 84:7) i Gustav Vasas bibel 1541, den första översättningen av Psaltaren till svenska. Det kom då från det tyska "Jamertal" ("Jammertal"). I provöversättningen av Psaltaren 1888 och i 1917 års översättning användes i stället "Tåredalen". I P.P. Waldenströms översättning av Psaltaren 1904 valdes "Baka-dalen" från det hebreiska עמק הבכא (emek habaka, Bakadalen), som står för en uttorkat område, och i den senaste bibelöversättningen från 2000 "Bakaträdens dal", där "Baka" anses komma från det hebreiska ordet för en icke identifierad trädart. I Vulgata är uttrycket "vallis lacrimosa" ("tårarnas dal") och i Septuaginta "κοιλάδα τοῦ κλαυθμῶνος" ("gråtandets dal"). (källa)
2. Arbetet med denna översättning tog – med långa avbrott – 144 år från det att Gustav III 1773 tillsatte en bibelkommission med uppgift att göra en tidsenlig nyöversättning. Flera provöversättningar utgavs, som till exempel 1883 års normalupplaga. Översättningen av Gamla testamentet bygger på den masoretiska bibeltexten, medan Nya testamentets text bygger på den då modernaste tillgängliga textkritiska utgåvan av Nya testamentets grekiska text. Esaias Tegnér d.y. var en av de ledande männen i arbetet med den slutliga översättningen, särskilt GT, och han brukar anses ha påverkat dess arkaiserande stil. Paradoxalt nog har översättningen även en talspråklig karaktär. (källa)
3. Knös var ledamot av en mängd kommittéer (bland annat kyrkolagskommittén 1838–1839, kommittéerna för utarbetandet av nya predikotexter, ny kyrkohandbok och ny katekes) samt bevistade som riksdagsman för ärkestiftet 1844, 1853, 1856 och 1859 års riksdagar. Som medlem av bibelkommissionen var han den verksammaste utarbetaren av 1861 års provöversättning av Nya testamentet, åt vilken tillerkändes ett avgjort företräde framför föregångarna. 1839–1842 utgav Knös tillsammans, med K. E. Fahlcrantz och K. J. Almquist Ecclesiastik tidskrift. Akademiska avhandlingar och tidskriftsrecensioner utgör Knös övriga litterära kvarlåtenskap. Ett urval av hans Skrifter utkom i 2 band 1863–1865. (källa)