Pråma Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet pråma

1. En pråm är ett lastfartyg, vanligen utan egen framdrivningsmaskin, avsedd att bogseras. Den har vanligtvis fartygsskrov, men ingen överbyggnad och kan vara flatbottnad och plattgattad i både för och akter. Pråmar kan både bogseras och puffas och förekommer i flod-, insjö- och havstrafik. (källa)
2. Vika hade fram till andra världskriget regelbunden ångbåtstrafik till Falun för passagerare och gods (ångbåtarna Runn, Gunn, Blenda, Najad och Sylfid). Man skeppade även (i bogserade pråmar) stora mängder grus från grustag i Vika till Falun och även ved i pråmar. Efter kriget ersattes dessa transporter med bussar och lastbilar. (källa)
3. Bogserbåt är en, i förhållande till storleken, stark båt som används för att dra eller skjuta på andra fartyg, pråmar, pontoner, mudderverk etc. och är speciellt förknippad med sjöassistans och sjöentreprenad. (källa)
4. Husbåtarna i Kerala är stora långsamtgående exotiska pråmar som används till nöjesresor. De är omgjord kettuvallammer (på malayalam betyder kettu "bunden med rep" och vallam "båt") som tidigare användes för att transportera ris och kryddor från Kuttanad till hamnen i Kochi. Kettuvalamernas popularitet har i och med funktionen som turistattraktioner, många tycker de är idealiska för att utforska Keralas vatten. Båtarna är mellan 18 och 21 meter långa och cirka 5 meter breda i mitten. Skrovet är gjort av träplankor som hålls samman med rep av kokosplamsfibrer. Taket är gjort av bambupålar och palmlöv. Exteriören är målad med cashewolja. (källa)
5. 1641 skänktes drottning Kristina Prästgärdet öster om ån till tomtplatser, och efterhand växte här "nya staden" med eget torg, Hökartorget eller Lilla torget upp. Snart var dock Köping åter på tillbakagång. En viss uppblomstring skedde under frihetstiden, då en ylle- och trikåfabrik med statsstöd inrättades i Köping 1734. Omkring 1750 fanns 216 hushåll i staden. Sjöfarten upprätthölls med hjälp av stadens 18 fartyg, men stor del av det utförda godset fraktades på pråmar ned till Mälaren. 1856 grundades Köpings mekaniska verkstad, som med några hundra anställda för lång tid blev en av Köpings viktigare arbetsgivare. (källa)
6. Flottning har bedrivits till Fagersanna sågverk både från sjöns västra och södra delar. Ursprungligen skedde flottningen med ankarspel på pråmar men senare med ångbåten Verner. Flottningen upphörde 1938. Ångbåten Svalan sattes under första världskriget för transporter av torströ från Sånna torvströfabrik till en lastplats i Fagersanna. (källa)
7. I Europa har sedan andra världskriget en europeisk standard eftersträvats vid ny- och ombyggnad som minst möjliggör passager med 80 meter långa, 9,5 meter breda pråmar med 2,45 meters djupgående och med 1 350 ton nyttolast. (källa)
8. Atmosfäriska tester är sådana som äger rum i jordens atmosfär. Testerna har skett genom att man detonerat kärnladdningar i höga torn, med ballonger, från pråmar eller öar, eller genom att man släppt dem från flygplan. I vissa fall har man låtit skjuta upp laddningen med raketer innan detonationen skett på hög höjd. De flesta tester på 1950- och 1960-talen var atmosfäriska, då de är enkla och billiga att utföra, samt lättare att utvärdera. Dock medför metoden stora mängder radioaktivt nedfall som sprids världen över med vinden för att därefter regna ner och orsaka en global radioaktiv beläggning, som fortfarande ger stråldoser till människa och miljö. (källa)
9. Mölndalsån var den främsta transportleden mellan Göteborg och Mölndal ända fram till sekelskiftet 1900. Man använde sig av pråmar för att transportera varor och stenkol till ångmaskinerna. En pråm drogs av en grupp på cirka tio män, som längs åkanten gick med rep runt axlarna. Senare drogs pråmarna av bogserbåtar, men på 1950-talet upphörde pråmtrafiken. Det var även vanligt att man på våren flottade timmer på ån från skogarna ovanför Mölndals kvarnby ut till Göta älv. Endast sträckan från Dämmet till Liseberg används regelbundet vid jultid av passagerarbåtarna Julpaddan. Kommunikationerna på ån har under 1900-talet successivt avtagit. 1923 avlystes den som allmän flottled och 1953 som allmän farled. Under åren 1967-68 och 1970-72 byggdes två långa kulvertar i ån vid kommungränsen samt vid Mölndalsbro, vilket helt förhindrade åtrafik där. (källa)