Publikationsserie Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet publikationsserie

1. Riksarkivet har tre huvudsakliga publikationsserier: seriepublikationer, monografier och övriga publikationer. (källa)
2. SIPRI:s aktuella publikationsserier. (källa)
3. Den första periodiska utgivningen som litteratursällskapet började med var Förhandlingar och uppsatser, som titeln anger innehöll litteratursällskapets mötesprotokoll och artiklar i skilda ämnen knutna till samfundets verksamhet. I linje med medborgarorganisationstanken var litteratursällskapets protokoll på detta sätt offentliga, vilket de var 1885–1954, så länge som serien utkom. I serien ingick även årshögtidstalen och ordförandens tal från Runebergsdagen, en tradition som ännu ingår i litteratursällskapets tidskrift Historiska och litteraturhistoriska studier. Samfundets första litterära verksamhet var livlig, fastän inte särskilt planmässig. I allmänhet publicerades det som man hade tillgång till genom donationer och lätt kunde förverkliga. På så sätt publicerades som första del i sällskapets skriftserie Henrik Gabriel Porthans brev till Mathias Calonius, tillställd styrelsen av en av dess medlemmar, Wilhelm Lagus. Lagus hade nämligen brevsamlingen som färdigställt manuskript i sin bordslåda. Välloflige Borgare Ståndets protokoller vid Lantdagen i Borgå år 1809, var en snarlik samling. Båda dessa samlingar utkom i litteratursällskapets tryck 1886. Sällskapets ordförande Estlander var dock inte nöjd med den inledningsvis slumpmässiga utgivningen, och ville åstadkomma större konsekvens genom olika publikationsserier med ett bestämt och enhetligt innehåll. Några av de tidiga publikationerna hade en politisk färg. Ett sådant uppdrag en planerad ortnamnsförteckning för att bevara svenska ortsnamn. Enligt en ny princip skulle kommunalspråket (vilket språk som var i majoritet) bestämma ortens namn, något som sågs som en illa förtäckt förfinskningskampanj av många svenskspråkiga. Tanken på en sådan förteckning omfattades av styrelsen med vissa reservationer. Freudenthal, som drev en radikal nystavningsreform, ville att man skulle följa principen att namnen skulle skrivas som de uttalades. Enligt detta förslag skulle exempelvis Esbo skrivas Äspå och Kökar skriva Tjökar. Freudenthals princip vann inget understöd bland övriga styrelsemedlemmar, men ortnamnsförteckningen utgavs 1897 i Förhandlingar och uppsatser. Den enda utgivningen i litteratursällskapets historia som drabbats av censuren var en dokumentpublikation från 1916, Bref och uppteckningar från kriget i Finland 1808-1809, bearbetad av styrelsemedlemmen och statsarkivarien Reinhold Hausen. På grund av det rådande läget under första världskriget väcktes misstanken bland ryska militärmyndigheter att publikationen var ett slags anti-rysk propaganda. Den andel av upplagan som ännu fanns kvar i lager beslagtogs. I samband med affären var Hausen tvungen att avgå från sin post som chef för statsarkivet. På egen begäran avgick även Hausen från litteratursällskapets styrelse, eftersom han som en politiskt märkt person inte ville implicera litteratursällskapet i eventuella brottsanklagelser. Hausen var en av den första styrelsens mest flitiga medarbetare, och publicerade 46 bidrag till litteratursällskapets skrifter. (källa)