Påkänning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet påkänning

1. För att förhindra att tunga fordon går genom eller över barriären och skapa en acceptabelt mjuk uppbromsning, har stabilare system som det tyska Super-Rail utvecklats sedan 1990-talet. Denna typ av räcke testas för att hålla upp och leda tillbaka lastbilar upp till 40 ton samtidigt som mindre fordon inte utsätts för högre påkänning än från standardvägräcken från 1930-talet. (källa)
2. Ett ankares hållkraft är primärt beroende av den verksamma flyarean och dennas djup under bottnen, mindre av vikten. Vikten behövs framför allt för att ankaret skall bli starkt nog för att klara påkänningarna men också för att trycka ner detsamma i (mot) bottnen så att det kan börja gripa. Alltför lätta ankare kanske inte ens når botten om båten driver för fort. Enligt erfarenhet är stockankarets hållkraft i allmänhet 12 till 15 gånger sin egen vikt. Hållkraften får inte sättas högre än att ankarets mest påkända tvärsnitt håller för påfrestningen. (källa)
3. Detaljer med dynamisk påkänning där traditionell stansning ger upphov till materialbristningar med haveri som följd. (källa)
4. Klotoider används ofta i järnvägssammanhang. Se spårgeometri. Klotoiden ger en övergångskurva mellan rakspår och cirkulärkurvan och därefter åter en övergångskurva mot nästa rakspår. Klotoider kan även gälla vertikala kurvor (lutningar) och rälsförhöjningar (sidolutningar). Klotoidkrökningen gör att påkänningarna mellan hjul och räls minskar, vilket ökar livslängden både räls och hjul. Därtill kan klotoider minska risken förörelsesjuka. Det kan också vara en linjär krökningsändring mellan två olika stora cirkulära kurvor. På moderna spårvägar bygger man nästan uteslutande med övergångskurvor i trafikspår då många moderna vagnkonstruktioner är känsliga för plötsliga ändringar i kurvradier. (källa)
5. Hängflygning har som sport ansetts vara tämligen farlig sedan sin tillblivelse på grund av de många allvarliga haverier som inträffat. Dagens hängglidare som tillverkats i moderna material av certifierade fabrikanter är dock tämligen stadiga och förhållandevis säkra. De kan dock skadas och försämras om de används vid upprepade tillfällen under kraftig turbulens, utsätts för förslitning och påkänningar vid inte helt felfria landningar eller tas om hand på ett olämpligt sätt i övrigt. (källa)
6. En ytterligare förbättring är aktiv radiell axelstyrning. Rälsen är ibland oregelbunden. Sättningar gör att den kan bli krokig. Vid höga farter räcker inte den passiva styrningen för att skapa jämn gång. Genom att sätta in sensorer i boggierna som känner av påkänningar i olika riktningar kan blixtsnabba styrimpulser ges som aktiverar en mekanisk vridning av axlarna. Det kan ske genom att skjuta ihop lagerboxarna lite i längsled på ena sidan av boggin och isär på den andra sidan. Detta sker mycket snabbt (jämför med tekniken för låsningsfria bromsar och antisladdsystem för bilar). Denna "mekatroniska" lösning har även fördelen att antalet dämpkolvar och länkar kan elimineras. (källa)
7. Den 4 november 1907 startades en arkitekttävling och en sakkunnigkommitté tillsattes, där en av medlemmarna var Göteborgs stadsarkitekt sedan 1897, Carl Fahlström och de övriga var arkitekt Erik Lallerstedt och arkitekt Axel Anderberg. Till tävlingen inbjöds fyra arkitekter: Sigfrid Ericson, Yngve Rasmussen, Ivar Tengbom och Ernst Torulf (med gemensam byrå) samt Eugen Thorburn. Kyrkofullmäktige hade uttalat en anvisning om själva utformningen av byggnaden: "--kyrkan borde vara för sitt ändamål fullt lämplig men af sådan enkelhet i byggnadsstil och utförande, att byggnadskostnaden måtte kunna hållas inom ett förhållandevis lågt belopp." Ett program utformades den 4 november 1907 inför arkitekttävlingen, som bland annat stipulerade: P. 4 "Kyrkan skall rymma 1,200 fasta sittplatser, avståndet från bänkrygg till bänkrygg skall vara 85 cm, och hvarje plats beräknas till en bredd af 55 cm." P. 6 "--kyrkan skall vara fullt solid, och erinras, att byggnaden kommer att blifva utsatt för starka påkänningar af väder och vind. Med hänsyn härtill bör den största uppmärksamhet egnas åt valet af byggnadsmaterial för yttermurar och taktäckning.". (källa)
8. De första 8 batterierna byggdes med en centraltunnel som innehåller eldledning, kraftförsörjning och förläggning, och med tunnlar som leder ut till stigorter vid varje pjäsplats. I vissa fall fick terrängen styra och tunnlarna till pjäserna byggdes inte, men i samtliga fall är hela batteriet beroende av funktionerna i centraltunneln. Byggtekniken innebar att en större tunnel sprängdes, i vilken man sedan byggde en betongkonstruktion med välvt tak konstruerad för att tåla stora påkänningar som till exempel nedfallande stenblock. Betongkonstruktionen bidrar även till att skapa en god inomhusmiljö i anläggningen, tillsammans med ett kraftigt ventilations- och avfuktningssystem med övertrycksmöjlighet som skydd mot bland annat gas och radioaktivt nedfall. Bra ventilation är dessutom en nödvändighet för att hålla nivåerna av radon på acceptabla nivåer när anläggningen är bemannad. (källa)