Pålysa Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder pålysa, varianter, uttal och böjningar av pålysa

Pålysa synonym, annat ord för pålysa, vad betyder pålysa, förklaring, uttal och böjningar av pålysa.

Synonymer till pålysa

Vad betyder och hur uttalas pålysa

Pålysa uttalas på|lysa och är ett verb pålyste.

Ordformer av pålysa

Aktiv

pålysa
infinitiv
pålyser
presens
pålyste
preteritum
pålyst
supinum
pålysande
presens particip
pålys
imperativ

Passiv

pålysas
infinitiv
pålyses
presens
pålystes
preteritum
pålysts
supinum

Perfekt particip

pålyst en
~ + subst.
pålyst ett
~ + subst.
pålysta den/det/de
~ + subst.

Pålysa är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet pålysa

  1. Medan stridsvagnar körde runt på Atens gator blev Kung Konstantin II på morgonen under kuppen uppmanad att pålysa allmän mobilisering mot kuppmakarna, men han nekade att göra detta. Istället lät han de nya makthavarna avlägga en ed och uttryckte att han var "säker på att de handlat i avseende att rädda landet". Kungen var isolerad med stridsvagnar utanför residenset. Detta gjorde emellertid att han för många greker blev associerad med kuppmakarna. Detta var ett intryck som icke ändrades av kungens försök till motkupp den 13 december 1967. Motkuppen misslyckades och hela den kungliga familjen flydde till Rom tillsammans med den nya premiärministern Konstantinos Kollias och befann sig i exil resten av juntaperioden. (källa)
  2. De två första härskarna, Osman I och Orhan, kallade sig själva endast hövdingar (bey) men Murad I lät år 1383 kröna sig till sultan. Då det bysantinska riket besegrats vid Konstantinopels fall år 1453 lät sultan Mehmet II utropa sig till arvtagare och kejsare av det romerska riket (Kayser-i Rûm) och beskyddare av den ortodoxa kristendomen. Från 1517, då Kairo erövrades av Selim I som lät avsätta kalifen där, var sultanerna även kalifer av Islam (alla muslimers andliga överhuvud) och sultanen ansågs ha rätt att pålysa jihad, heligt islamiskt krig. Sultantiteln avskaffades i och med den turkiska revolutionen år 1922 och kaliftiteln avskaffades två år senare. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.