Synonymer till påträffa
Vad betyder och hur uttalas påträffa
Påträffa uttalas på|träffa (lös eller fast sammansättning) -de.
Ordformer och varianter av påträffa
Aktiv
- påträffa
- infinitiv
- påträffar
- presens
- påträffade
- preteritum
- påträffat
- supinum
- påträffande
- presens particip
- påträffa
- imperativ
Passiv
- påträffas
- infinitiv
- påträffas
- presens
- påträffades
- preteritum
- påträffats
- supinum
Perfekt particip
- påträffad en
- ~ + subst.
- påträffat ett
- ~ + subst.
- påträffade den/det/de
- ~ + subst.
Påträffa är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet påträffa
I Norden finns bara ett fåtal gravfält från de jagande stenålderskulturerna. Dels är det få platser i Sverige som ben har förmåga att bevaras så länge – dels har man inte i de fall gravar påträffats byggt upp några större synliga monument över sina döda. Under neolitikum byggdes megalitgravar under delar av perioden, även om enklare begravningsformer fortfarande förekom. Under stor del av neolitikum anlades också dödshus och det är troligt att man låtit skelettera sina döda i dessa innan de begravdes i megalitgravarna.
I Sverigae kan man påträffa det förvildat på odlad mark och på avfallsplatser.
Påträffa på Engelska
- find
- a number of weapons were found when the house was searched
