Pöbel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet pöbel

1. Det var en gång en konung, som med skiftande seger och nederlag, men alltid med ära styrde sitt diktarrike. Han hade slott, borgar och katedraler, mörka, gavlade gator och vårgröna hagar han hade en prinsessa, lika trolsk som elak, visa filosofer, fräcka narrar och larmande pöbel, med ett ord allt, som till en väl ordnad poetstat kunde höra, då han plötsligt en festkväll lämnade alltsammans i sticket för att som resande scholar draga ut och leta den vises sten. Förgäves skickades gråskäggiga sändebud till den skumma studiekammare, där han glömde bort åren bland Paracelsus' deglar och retorter. "Sire", sade de, "vänd hem igen. Ert rike väntar er. Äreporten är redan rest. Fontänerna rinna med vin. Narren har fått en ny våd scharlakan i sin kolt, och prinsessan står med solrosen i handen vid tornfönstret och väntar." Men alkemisten hörde dem ej. Brygderna och dekokterna upptogo hans tankar. Där hemma i diktarriket växte gräset över gångarna. Ljusen slocknade. Prinsessan blev så rynkig, att all hennes elakhet på långt avstånd kunde läsas ur ansiktet. Landet föll i lägervall. Och den vises sten? Vem har hittat den. (källa)
2. Pöbel (slödder) (av lat. populus "folk"), mobb, är en uppretad folkmassa med drag av masspsykos. (källa)