Räka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet räka

1. I äldre litteratur delas ordningen tiofotade kräftdjur (Decapoda) in i grupperna Natantia (simmande dekapoder) med räkorna, inklusive jätteräkor, och Reptantia (krypande dekapoder) med kräftor, humrar, krabbor med flera. Nyare forskning har emellertid visat att jätteräkorna (Penaeoidea) och några närstående grupper skiljer sig fundamentalt från övriga genom gälarnas byggnad, som är trädformad. Dessa bryts därför ut som underordningen Dendrobranchiata, medan resten förs till underordningen Pleocyemata. Pleocyemata delas in i sju infraordningar varav Caridea är en och delarna av den gamla gruppen Reptantia, med exempelvis kräftor och krabbor, finns bland de andra sex.
2. Bara 57 fossila arter av räkor är kända. De äldsta är från äldre jura och andra från krita.
3. Den kanske mest kända räkan är nordhavsräkan (Pandalus borealis), som är den art som är vanligast i livsmedelsindustrin. Den förekommer från svenska Västkusten och norrut till arktiska hav. Längs södra delen av Västkusten ersätts den av P. montagui. Arter inom släktet Palaemon som vanlig tångräka (P. adspersus) och elegant tångräka (P. elegans) lever i vegetationen på grunt vatten, särskilt på bandtång (Zostera). Båda dessa arter går in i Östersjön upp till Stockholmstrakten. Sandräkan eller hästräkan (Crangon) är ytterst vanlig på sandbottnar längs Sveriges kuster. De förekommer längs hela Västkusten och i Östersjön upp till Finska viken. Andra besläktade arter, exempelvis C. allmanni finns på djupare vatten. Glasräka (Pasiphaea tarda) lever pelagiskt och på djupare vatten. Sötvattenslevande räkor är vanliga i tropikerna, men ovanliga i tempererade områden. I Sverige finns bara en sötvattenslevande art, brackvattensräka (Palaemonetes varians) som är mycket sällsynt. Förutom nordhavsräka fiskas sandräka och tångräkor i viss utsträckning, särskilt i Danmark och Tyskland, och används som mat. Nordhavsräkan blir klarröd vid kokning, vanliga tångräkan ljusröd, medan sandräka inte ändrar färg.
4. År 2010 fångades 361 000 ton nordhavsräkor. Det förekommer ingen odling av egentliga räkor för livsmedelsindustrin. Den kommersiellt viktigaste arten bland de egentliga räkorna är nordhavsräkan (Pandalus borealis), följd av sandräkan (Crangon). Fångsten av nordhavsräka är cirka 10 gånger större än fångsten av sandräka. Fångsterna av nordhavsräka har ökat dramatiskt sedan 1950-talet (se figur). 1950 fångades tio gånger mer sandräka än nordhavsräka.
5. Nordhavsräkan utgör 12% av den totala fångsten av alla slags räkor (inom Caridea och Dendrobranchiata). Uppemot 70% av fångsten landas i Kanada och Grönland. Priset på nordhavsräkor har varit sjunkande sedan 1990-talet på grund av den ökande konkurrensen från odlade räkor. Problemen med bifångst, exempelvis av havssköldpaddor, som är stora i varmare hav, är betydligt mindre vid räkfiske i kalla vatten.
6. Nordhavsräkan fiskas med stora trålar. Räkorna kokas och används till konserver, djupfryses eller äts färska. Det svenska fisket är mest utbrett i Skagerrak.
7. I en rapport från FAO 2009 granskas räkfisket och problemet med bifångster tas upp. Nya bestämmelser för redskap för trålning efter nordhavsräka infördes 1 februari 2013 i Sverige och Danmark i syfte att minska bifångsterna. Maskstorleken i trål ökas från 90 till 120 mm och trålen måste vara försedd med rist, det vill säga ett galler som sorterar ut oönskad fångst. Ett förslag från EU om utkastförbud, det vill säga förbud mot att kasta oönskad fångst i havet, är också aktuellt. Greenpeace har i en rapport från december 2012 kritiserat det svenska räkfisket och hävdat att stora utkast sker.
8. Många slags räkor hålls i akvarier för sitt utseende och sina vackra färger. De gör också nytta genom att äta upp alger samt slam och avfall. Några exempel ges nedan. (källa)