Rättslig Synonymer Betyder Uttal

• juridisk
• laglig
• legal

Hur används ordet rättslig

1. Till godens prästerliga uppgifter ingick att underhålla templet, att anskaffa allt det som behövdes vid bloten och att förvara och bära den heliga ring (stallahringr, blótbaugr) som man skulle vidröra vid varje rättslig edgång. Han ägde rätt att av sin menighet ta ut en skatt (isländska hoftollr). (källa)
2. Rättslig grund – den rättsliga regel som ett visst rättsförhållande eller rättsanspråk grundar sig på. (källa)
3. Husesyn var en rättslig åtgärd med bindande verkan i Sverige som enskilda eller allmänna jordägare hade att företa mot marken och byggnaderna som landbor besatt. (källa)
4. Termen har inte haft någon bestämd rättslig definition. Den måste dock skiljas från inhyses eller inhyseshjon, som ofta betecknade personer som inte kunde försörja sig själva utan genom det allmännas (socknens) försorg var utplacerade i andra hushåll, och backstugusittare. (källa)
5. Begreppet kan också avse den främste representanten för en släkt. I adliga ätter avses stamfadern (den som adlades från början), och därefter äldste sonen i rakast existerande led. Det är huvudmannen som företräder släkten vid adelsmöte på Riddarhuset. Även i vissa äldre, icke adliga, släkter används benämningen på samma sätt, även om det där helt saknar rättslig betydelse. (källa)
6. Härad är mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet. (källa)
7. Landsköp förbjöds utom i Norrland, varmed en specialisering och ett strikare genomfört ståndssamhälle uppkom. Med 1617 års riksdagsordning fick bondeståndet en lagstadgad rätt att delta i riksdagarna under egen talman, och deras villkor förbättrades med det ökade inflytandet. Vasatidens ekonomiska politik gynnade dock kronans inkomster, industrier och handel på böndernas bekostnad, till exempel genom kvarnkommissionen 1697 då väder- och vattenkvarnar avgiftsbelades och förutsatte tillstånd. Hur länge det funnits en åtskillnad mellan krono- och skattebönder är ovisst men var en realitet redan med Gustav Vasa, då det till de icks självägande bönderna hörde arbetsplikt ho frälset. 1652 ägde adeln 40% av all mark i landet, dock var detta koncentrarat till södra och mellersta delarna. Husesyn var en rättslig åtgärd som utfördes på gårdar som brukades av annan än jordägaren. Karl XI:s husesynsordning från 1681 reglerade hur sådana gårdar skulle underhållas. (källa)
8. Justitieombudsmannaämbetet är opolitiskt och utgör en av komponenterna av riksdagens kontrollmakt. Ämbetet har till funktion att skydda den enskilde mot myndighetsövergrepp och förhindra maktmissbruk av tjänstemän. Till Riksdagens ombudsmän skriver allmänheten för att klaga på hur de blivit behandlade av myndigheter och dess befattningshavare, vilket är ämbetets huvudsakliga arbetsområde. Om dessa anmälningar är anonyma kan inte frågan behandlas, men kan i så fall leda till att ombudsmännen tar ett initiativ. Om Riksdagens ombudsmän finner att klagan har rättslig eller etisk grund, kan de göra en erinran, och klaga på den befattningshavare eller myndighet som brutit mot lagen eller misskött sitt arbete på annat sätt. Individen som inlämnar klagomål behöver inte vara svensk medborgare eller ha uppnått en viss ålder. (källa)
9. Åklagaren leder som förundersökningsledare de poliser som utreder brottslighet under en förundersökning i anledning av brott för att sen fatta beslut om en vidare rättslig process ska följa, som till exempel anhållande och åtal. Vid många enklare brott är dock polisen själv förundersökningsledare och redovisar en färdig utredning till åklagaren (se Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål, ÅFS 2005:9). Det är en vanlig missuppfattning att åklagaren är i motsatsställning till den tilltalade (den person som misstänks ha begått ett brott), vilket inte är fallet. Enligt svenska rättegångsbalken är det klart och tydligt att åklagaren har skyldighet att presentera och söka även uppgifter som talar för den tilltalade, den så kallade objektivitetsprincipen. I Sverige bär sedan rättegångsbalkens införande 1948 åklagarna denna tjänstebenämning. Före 1948 var det andra befattningshavare som förde allmänhetens talan i brottmål inför domstolen, till exempel landsfiskaler. (källa)