Rödmåla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rödmåla

1. Kyrkan skadades 1719 under rysshärjningarna och reparerades först år 1738. Från början var kyrkan rödmålad men 1849 reveterades ytterväggarna och målades vita. Fönstren fick sin rundbågiga form 1880 i samband med en renovering och 1895 byttes takbeläggningen ut från spån till plåt. Interiören blev moderniserad 1930. År 1955 uppfördes ett bårhus i anslutning till kyrkbyggnaden mot norr. (källa)
2. von Richthofen kallades ofta för "Röde baronen", eftersom han från och med januari 1917 oftast flög i rödmålade flygplan. De flesta av von Richthofens segrar utfördes med dubbelvingade Albatros-plan av olika modeller, och det var först från och med hösten 1917 som han övergick till de (rödmålade) Fokker Dr.I-triplan som han är mest förknippad med. (källa)
3. Det finns flera teorier om ursprunget till den röda stenen, en är att en svensk officer, i samband med en dansk landstigning dödats där och att hans blod hamnat över stenen. En annan att ett fartyg räddades undan en storm, genom att angöra vid stenen. En tredje att stenen endast utgjort ett sjömärke för navigering. Stenen har under många år regelbundet rödmålats. Namnet Röda sten är känt sedan 1758. Forskaren Bengt Holmström menar i uppsatsen Landamären och gränsstenar (1979) att stenen utgjort härads-/riksgräns redan på 1000-talet mellan Sverige och Danmark. (källa)
4. Det blev problem med färgsättningen av kyrkan. Klockstapeln hade redan några år tidigare målats röd i väntan på det slutliga beslutet. Hjalmar Lundbohm hade tillsammans med skulptören Christian Eriksson testat vitt och olika kulörer mellan gult och rött på kyrkans bottenpartier men ingen färg verkade passa. Orangetonerna ansåg Hjalmar Lundbohm ge intryck av vanligt, gulbrunt fernissat trävirke som användes av fattiga och av frikyrkorna i stan – Kiruna kyrka skulle ha en mer förnäm färg. Bestämmandet uppsköts flera gånger, Gustaf Wickman ville bestämt rödmåla kyrkan i samma färg som klockstapeln medan Christian Eriksson hellre såg att den tjärades. Hjalmar Lundbohm stod neutralt i frågan. Till slut beslutades dock att kyrkan skulle målas faluröd, en färg som vid 1900-talets början ansågs bära på det svenska traditionsarvet. (källa)
5. Lilla Sköndal, även kallad Stora Tallkrogen, är en historisk intressant byggnad vid Bogårdsvägen i stadsdelen Gubbängen i södra Stockholm. Huset uppfördes mellan 1780 och 1820 som mangårdsbyggnad, men redan innan dess fanns här en byggnad där man bedrev krogrörelse från och med 1724. Intill ligger en rödmålad statarlänga från ungefär samma tid som huvudbyggnaden. Fastigheten är grönklassad av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att bebyggelsen anses vara "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt". (källa)
6. Den nuvarande corps de logi uppfördes med en våning 1764 enligt brandförsäkringsinspektionen anno 1808. Den var "af groft furutimmer, håller i längd 40, i bredd 21 och i höjd 8 alnar täckt med Näver och Torf, brädfordrad, rödmålad, väl underhållen och för närvarande i myckett godt stånd, Den är indelat i 12 rum med gång tvärs igenom hela huset." Enligt 1830 års brandförsäkringsinspektion har ytterligare en våning tillkommit år 1828 och taket täckts med tegel. Väggarna är brädfodrade och målade med "Blyhvitt". På nedre våningen är det nu nio rum förutom förstuga. Renoveringar som utfördes 2007 i den sydöstra garderoben avslöjade en igensatt halvmåneformad öppning i timret vilket var igensatt och avslöjar att timret kommer från ett tidigare byggnad. (källa)
7. År 1760 började man bygga en ny kyrka, denna byggdes korsformig och rödmålades. Kyrkoherde Johan Öhrling lät smida två korskrank som placerades längst fram i kyrkan. År 1894 byggdes kyrkan ut, bland annat flyttade man koret från den östra till den västra sidan vilket gör Arjeplogs kyrka till en av två sådana i Sverige. I augusti 1896 fick kyrkan sin nuvarande rosa färg. Kyrkan renoverades 1969-1970. (källa)
8. Pestlasarettet var ursprungligen ett lasarett, som uppfördes 1817. Det är ett tvåvåningshus i tegel med sadeltak, som senare under 1800-talet kläddes med lockpanel och rödmålades med mörk falu rödfärg. Det är 26,5 meter långt och 11,5 meter brett. (källa)
9. Först år 1750 kom kyrkan att få torn. Arbetet utfördes av byggmästaren Petter Frimodig och murmästaren och klockaren i socknen, Anders Hansson. De rev västgaveln och ersatte västra långhusvalvet med ett paneltak. Tornet uppfördes sedan med nedre delen i sten och övre i trä som rödmålades. När klocktornet var klart flyttades klockorna över från klockstapeln till tornet. (källa)
10. I december 2017 inträffade en dödsolycka vid stationen när en man blev påkörd av ett godståg när han korsade spåren. Efter en utredning konstaterade Trafikverket att korsningen var farlig och skulle ersättas med en tillfällig bro till en permanent undergång kunde byggas. Bron av rödmålat stål med skärmar av glas stod färdig i maj 2019. Resenärer måste fortfarande korsa spåren från östra för att ta sig till perrongen, men det går inte längre att passera till västra sidan av järnvägen. (källa)