Rökgas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rökgas

1. Rökgasrening innebär avskiljning av oönskade partiklar och gaser från rökgas från till exempel fabriker och kraftverk. (källa)
2. En skorsten är en anordning för att leda bort rökgaser som bildas vid förbränning av ett bränsle t.ex. i spisar, ugnar och förbränningsanläggningar som producerar fjärrvärme och elektricitet (kraftverk). Skorstenens uppgift är att sprida ut rökgaserna i atmosfären samt att dra förbränningsluft till eldstaden genom den s.k."skorstenseffekten" som bygger på självdrag. För att säkra ventilation och tillförsel av förbränningsluft utrustas många skorstenar med fläktar. Industriskorstenar kan vara mycket höga, upp till 400 meter. (källa)
3. En skrubber är en anordning som används för att behandla luft. I Sverige finns exempel på skrubbrar som användes för att fukta luft i industriella processer. Man skiljer då på kallskrubber (för kallvatten) och varmskrubber (för varmvatten). Den kan också användas till rökgasrening. En skrubber kan möjliggöra värmeåtervinning ur fuktiga gaser eller fukta luft för industriella processer. Skrubbrar används också för rening av luftföroreningar såsom partiklar, svaveldioxid och tungmetaller i rökgaser från kraftverk och annan industri. Som en bieffekt vid rökgasrening erhålles värme, som tillföres lämpligt värmesystem. En skrubber kan tillåta direkt kontakt mellan de olika medierna men kan också verka som indirekt värmeväxlare därörtuber användes, då medierna inte kommer i direkt kontakt med varandra. Tubpaketet är stående och vatten duschas ovanifrån mot luftströmmen. Det är en utveckling ur den direkta skrubbern. Tillverkad bland annat av dåvarande Fläkt Industri i Växjö. (källa)
4. Rundpannan är den långa cylindriska delen av ångpannan. I denna finns tuberna, dvs de rör i vilka rökgaserna leds från eldstaden till rökskåpet. Här sker huvuddelen av ångbildningen i pannan. Ovanpå rundpannan finns ångdomen anbringad, vari ångan samlas upp och med hjälp av en ventil( pådraget) skickas till maskineriet när man kör. (källa)
5. Man har för låg panntemperatur och då kyls rökgaserna för tidigt och man kan då få kondensutfällning. Kondensation uppstår närökgaser som är 300 C varma kyls ner, då sker en kondensering av vattnet i rökgaserna och då utfälls blanksotet tjära som är svårt att sota bort och det har en antändningstemperatur av endast 100-400 C. (källa)
6. All förbränning ger förbränningsprodukter som resultat. Om dessa är i gasform kallas de vanligen rökgaser eller avgaser. Till exempel bildas vid förbränning av ämnen som innehåller väte, kol och svavel i luft rökgaser som innehåller vatten, koldioxid och svaveloxider. I praktiken är dock förbränning aldrig fullständig. Dessutom ingår oftast en stor mängd inerta ämnen i förbränningen, såsom kväve i detta fall, och dessa återfinns också i rökgaserna. (källa)
7. Vid förbränning omvandlas bränsle till rökgaser och aska samtidigt som det frigörs värmeenergi. Rökgaserna och askan innehåller många ofarliga ämnen men också många ämnen som påverkar hälsan och miljön. Många förbränningsanläggningar släpper också ut en del föroreningar till vatten. (källa)
8. En tidig utveckling för att effektivisera vedeldning var konstruktionen av kakelugnen, som med hjälp av förlängda rökgaskanaler förmådde ta vara på mer av värmen i rökgaserna änär man eldar i öppen eldstad. Kakelugnarna var uppbyggda av tegel, oftast med en vikt av mer än ett tusen kilo. Teglet ackumulerade värme mellan inläggen av vedbränsle, vilket gjorde att man blev mindre beroende av att ständigt hålla elden brinnande. (källa)
9. I den finska eldrian lades den otröskade säden varvvis upp på stänger och torkades av den varma luften från en ugn. Ugnen var täckt med kullersten som släppte igenom förbränningsgaserna och samtidigt höll kvar värmen. Genom torkningen, som tog 3–4 dagar, och genom de desinficerande rökgaserna bevarades sädens grobarhet. Men rökgaserna kan ge färg och smak åt säden, varför metoden inte var lämplig för vete. Rian gav stor vedåtgång och kom därför inte till större användning i Sverige, här användes i stället torkugnar av plåt för tröskad säd. En sådan är den efter Hults bruk benämnda viktoriarian. (källa)
10. Geologisk lagring av koldioxid (CO2), Carbon Capture and Storage, CCS, är en teknik där koldioxid från större punktutsläpp av koldioxid, såsom kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk och cementindustrier, avskiljs från rökgaser och lagras i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbottnen. Det är ett sätt att minska de antropogena koldioxidutsläppen till atmosfären, vilka annars bidrar till global uppvärmning. (källa)