Röntgenbild Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet röntgenbild

1. Röntgenstrålarnas olika genomträngningsförmåga i mjuka respektive hårda vävnader ger en kontrastverkan som framträder på röntgenbilden, som är tillräcklig för att bedöma en bild av exempelvis lungorna eller ett benbrott. I andra fall måste man tillföra ett kontrastmedel, exempelvis en uppslamning av bariumsulfat vid undersökning av magtarmkanalen eller jodkontrast när man skall undersöka gallvägar, urinvägar, livmoderhåla och äggledare eller blodkärl. (källa)
2. Kranskärlsröntgen eller koronarangiografi är en röntgenundersökning av hjärtats kranskärl. Kranskärlsröntgen görs med hjälp av en kateterundersökning. Röntgenstrålning synliggör ett kontrastmedel, som sprutas in med hjälp av en hjärtkateter i hjärtkranskärlens lumen. Denna metod är för närvarande den metod som ger den bästa upplösningen på röntgenbilderna vid en kranskärlsröntgen. Andra metoder som kan användas för att undersöka huruvida ett kärl är igentäppt är magnetisk resonanstomografi (MR) eller multidetektor datortomografi (MDCT). (källa)
3. En coloningjutning (även kallad bariumlavemang) är ett medicinskt ingrepp som används för att undersöka och diagnostisera problem med tjocktarmen. Röntgenbilderna är tagna medan kontrastmedlet bariumsulfat fyller tjocktarmen via ändtarmen. (källa)
4. Skillnaden mellan sammanlagringsfri framställning inom den medicinska tomografin och en projektionsavbildning illustreras i intilliggande bilder. I en projektion som i radiografi (vanlig röntgen) fås en genomlysningsbild i vilken flera strukturer överlagras, då de ligger efter varandra i strålgången. Exempelvis överlagras mjukdelar av främre och bakre väggen i bröstet och bröstkorgens benstrukturer samt lungstrukturer på en konventionell röntgenbild. Detta skulle försvåra en diagnos av en lungtumör (till exempel lungcancer). Varje DT- eller MRT-snittbild av bröstkorgen visar däremot endast ett 0,5-10 mm tjockt skikt, som praktiskt taget är fritt från överlagringseffekter. (källa)
5. Framställning av bilder sker genom att man sprutar in kontrastvätska i ett kärl vid ljumsken. Denna vätska sprider sig i blodomloppet, därefter tas en röntgenbild över det önskade området. Läkaren kan därefter se om det finns förträngningar, stenos, eller blockeringar i kärlen. (källa)
6. Verket var Schönbergs första försök för scenen. Musiken till Erwartung är ett mönsterexempel på den så kallade musikaliska expressionismen, ett slags klangmässig "röntgenbild", som så troget som möjligt försöker följa vad som sker i en sjuk själ. Här finns inte längre tonalitet, teman, grundmotiv eller strukturbildande repriser i dess gamla mening, utan istället skarpa dissonanser. Det som musikanalytikerna ändå kallade för "motiviskt sammanhang", verkar inte vara något annat än slumpmässiga likheter. Hårda fortissimon och knappt hörbara pianissimon följer rapsodiskt på varandra. Schönberg drev här idén om den musikaliska prosan, det vill säga en musik utan repriser eller perioder, till ytterlighet. (källa)
7. Det finns flera olika tekniker för att kunna studera funktioner och strukturer hos hjärnan. De äldsta metoderna var "luftskalle" encefalografi och "färgskalle" cerebral angiografi, som var plågsamma undersökningar och fruktade av patienterna. De användes fram till 1970-talet. Vid luftskalle användes luft som kontrastmedel som fyllde ut hjärnans hålrum som då syntes på röntgenbilderna, eftersom röntgenmetoden inte klarade kroppens mjukdelar. Konventionell röntgenundersökning ger viss information om strukturen men ingen information om funktionen. (källa)
8. En röntgen av nacken utförs inte rutinmässigt, men om det görs kan det visa att luftstrupen har dragit ihop sig på ett avsmalnande sätt, som på röntgenbilderna kan påminna om ett kyrktorn. I hälften av fallen syns inte den här avsmalningen. (källa)
9. 1896 – Den tyske forskaren Wilhelm Röntgen tar världens första röntgenbild, vilken avbildar den schweiziske läkaren Albert von Köllikers hand. (källa)
10. De klassiska symtomen på tuberkulos är kronisk hosta med blodigt slem, feber, nattlig svettning och viktförlust. Infektion i andra organ kan ge en rad olika symtom beroende på vilket organ som är drabbat. Medicinsk diagnos av tuberkulos baseras främst på röntgenbilder av lungorna och tuberkulintest på huden. Mikroskopundersökning och bakterieodling av kroppsvätskor kan också användas. Tuberkulosbehandlingen är långvarig och omständlig och kräver många månaders intag av olika sorters antibiotika. Människans eget immunförsvar kan inte oskadliggöra tuberkelbakterien utan i stället bildar makrofager och lymfocyter inflammatoriska härdar i lungorna som går under namnet granulom. Tuberkulos förebyggs genom screeningtester och vaccinering, oftast med BCG-vaccin. (källa)