Röntgenstrålning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet röntgenstrålning

1. Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner. Gammastrålning definieras inom radiologi och dosimetri som elektromagnetisk strålning, som emitteras från en atomkärna eller från en annihilation. Äldre radiologisk litteratur beskriver ibland γ-strålning som all högenergetisk fotonstrålning, och röntgenstrålning som all lågenergetisk fotonstrålning. I medicinska tillämpningar ses detta som ett föråldrat synsätt, istället är det fotonstrålningens ursprung som bestämmer om det äröntgen- eller γ-strålning. Inom astrofysikens gamma- och röntgenastronomi är det strålningens energi som står för uppdelningen. (källa)
2. Från rymden inkommer joniserande strålning av många slag och från olika källor. För jordens del är solens strålning i extremt ultraviolett (XUV, våglängd 10 -- 200 nm) den viktigaste jonisationskällan, men även polarskenselektroner, kosmisk strålning, partiklar från strålningsbältena och röntgenstrålning från solen bidrar. Faktiskt bildas även en del plasma när meteorer infaller, vilket speciellt vid meteorsvärmar kan ändra jonosfärens sammansättning på vissa höjder. (källa)
3. Kranskärlsröntgen eller koronarangiografi är en röntgenundersökning av hjärtats kranskärl. Kranskärlsröntgen görs med hjälp av en kateterundersökning. Röntgenstrålning synliggör ett kontrastmedel, som sprutas in med hjälp av en hjärtkateter i hjärtkranskärlens lumen. Denna metod är för närvarande den metod som ger den bästa upplösningen på röntgenbilderna vid en kranskärlsröntgen. Andra metoder som kan användas för att undersöka huruvida ett kärl är igentäppt är magnetisk resonanstomografi (MR) eller multidetektor datortomografi (MDCT). (källa)
4. Magnetresonanstomografi kallas i dagligt tal för "magnetkameraundersökning". Ibland kallas det "magnetröntgen", men det är felaktigt och missvisande eftersom undersökningen inte använder sig av röntgenstrålning. (källa)
5. Förutom ljusmikroskopet kan elektronmikroskop användas. Genom att man med elektronmikroskopet kan undersöka även opolerade ytor kan man undersöka brottytor. Om elektronmikroskopet är utrustad med en detektor föröntgenstrålning kan man avgöra den kemiska sammansättningen genom att analysera röntgenstrålningen som alstras när preparatet beskjuts med elektroner. Genom att analysera diffraktionsmönster som uppstår i transmissionselektronmikroskop eller i svepelektronmikroskop utrustad med en så kallad EBSD-detektor kan man även bestämma kristallstruktur och kristallorientering för enskilda kristaller, s.k. "korn". (källa)
6. Molekyler studeras i många vetenskapsfält som med ett samlingsnamn kallas molekylärvetenskap. De omfattar, förutom i stort sett alla grenar av kemin, även bland annat molekylfysik, kemisk fysik och molekylärbiologi. Avstånden mellan atomer i molekyler mäts vanligen i enheten ångström, alltså 10-10 meter. I den storleksskalan är kvantmekaniken den fysikaliska teori som bäst beskriver hur materien uppför sig. Den elektromagnestiska strålning vars våglängd är av storleksordningen 1 ångström kallas röntgenstrålning och kan användas för att studera formen på molekyler i kristallin form genom röntgendiffraktion. För studiet av molekyler i lösning är kärnmagnetisk resonansspektroskopi användbar. (källa)
7. Kall, termisk och varm neutronstrålning används i anläggningar för neutronspridning, där den används på liknande sätt som röntgenstrålning för att analysera kondenserad materia. Neutroner kompletterar mätningar med röntgen genom att skillnader i känslighet för magnetism, energiområde, inträngningsförmåga, samt via atomernas reaktionstvärsnitt. (källa)
8. En nyskapad neutronstjärna har en innertemperatur på mellan 10 och 100 miljoner grader C. Den stora mängden neutriner stjärnan utstrålar för dock bort så mycket energi att temperaturen faller till omkring 1 miljon grader på några år. Även vid 1 miljon grader så avges det mesta av ljuset i form av röntgenstrålning. Av det synliga ljuset utstrålar neutronstjärnor troligen ungefär samma energi i alla delar av det synliga spektrumet, och framträder därför som vita. (källa)