Rösträttsfråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rösträttsfråga

1. Denna korta dikt på åtta rader kräver kompromisslöshet i rösträttsfrågan. Den uppmanar läsaren att endast acceptera en rösträtt som inkluderar soldater. (källa)
2. Redan 1893 motionerade Persson om nedsättning av valbarhets-census till första kammaren till hälften och om arvode till dess ledamöter. Förslaget, som förnyades 1894, blev, då det åter framställdes 1907, den omtalade så kallade Tällbergslinjen, som gav uppslaget till den lösning av rösträttsfrågan som riksdagen valde. Perssons agerande härvid, som innebar en brytning med Liberala samlingspartiets ståndpunkt i rösträttsfrågan, åstadkom stor misstämning inom partiet och bidrog till att han 1908 inte kom att tillhöra partiets förtroenderåd, som han dittills hade varit ledamot av alltsedan partiets bildande 1900. (källa)
3. Kvinnors engagemang i rösträttsfrågan växte efter sekelskiftet och den 15 april 1902 hölls det ett enskilt diskussionsmöte i frågan om kvinnors rösträtt. Mötet ägde rum i Stockholm och anordnades av Fredrika Bremer-förbundet. Under mötet tillsattes en kommitté av sju personer med uppgift att verka för bildandet av en ny rösträttsförening för kvinnor. (källa)
4. De första tolv åren låg tonvikten på det husligt praktiska, men tidningen ändrade sedan inriktning kring sekelskiftet. De praktiska ämnena inom hemmet fick därav mindre uppmärksamhet i artiklarna, samtidigt som kulturella nyheter och material om kvinno- och rösträttsfrågor fick en allt större plats. Från den tidigare betoningen på kvinnans roll i hemmet blev kvinnans roll i samhället samt kultur allt viktigare frågor som tidningen kom att behandla. Iduns veckotidning var till en början negativ till kvinnorörelsen, men detta ändrades i efterhand. Idun blev sedan en tidig förespråkare för kvinnors emancipation. Iduns veckotidning kom därför att spela en stor roll när det kom till kvinnornas kamp för jämställdhet samt kvinnans framgång i samhället. Tidningens innehåll runt sekelskiftet fick därför en alltmer allmänbildande roll, då innehållet bytte karaktär mot aktualiteter och samhällsfrågor. Runt sekelskiftet kom även tidningen att få en familjeinriktning, med ett innehåll som delvis skulle tilltala mannen i hushållet. Idun fortsatte dock att främst attrahera de kvinnliga läsarna. (källa)
5. Med exklusiv jordbrukarsyn på tingen visade Pehrson sig ha svårt att uppskatta betydelsen av de sociala frågor, som vid den här tiden började göra sig gällande på dagordningen. Till rösträttsfrågan ställde han sig länge kallsinnig och uttalade 1902 en avgjord obenägenhet mot proportionella val, vilken han dock 1904 godkände. 1910 valdes han till ledamot av första kammaren, där han intog en tillbakadragen ställning. Vid kammarupplösningen hösten 1911 undanbad han sig omval. (källa)
6. Månsson var emellertid en av dem som verkade för sammanslagning av riksdagens båda lantmannapartier 1895. Och inom det återförenade partiet kom han att tillhöra ledargarnityren. Särskild möda lade han ned på försvarsfrågans lösning 1901 och på genomdrivandet av 1902 års beslut i rösträttsfrågan, vilken innebar allmän rösträtt till andra kammaren vid fullgjord skatteplikt till stat och kommun, lika representation för stad och land, samt proportionell valmetod. Månsson var ledamot av flera kommittéer, bland annat kommittén för proportionella val 1902–03. Han satt i Statsutskottet perioden 1896–1903, och därefter lämnade han riksdagen. (källa)
7. Boströms första politiska förslag som regeringschef 1902 var att försöka lösa rösträttsfrågan. Detta eftersom en alltmer påträngade arbetarrörelse ville ha allmän och lika rösträtt. 1904 presenterade Regeringen sitt rösträttsförslag. Det föreslog allmän och lika rösträtt till Andra kammaren, proportionellt valsätt, lika representationsrätt för städer och landsbygd, 25 års rösträttsålder samt fullgjorda skatte- och värnpliktsskyldigheter. Förslaget föll dock i båda kammare 1904 eftersom proportionalismen ansågs ge mer makt åt regeringen. (källa)
8. Från 1876 var han ägare av Fågelfors bruk. Han var i riksdagen ledamot av andra kammaren 1891–1895 för Aspelands och Handbörds domsagas valkrets och tillhörde första kammaren 1895–1911 för Kalmar läns södra valkrets. I riksdagen skrev han sex egna motioner, varav två i rösträttsfrågan. Andra ämnen var jordbrukskreditens upphjälpande samt entreprenadsystemets tillämpning vid järnvägsbyggen. (källa)
9. Mathilde Bajer hade under tiden hunnit börja tröttna på föreningens senfärdighet och grundade 1886 den mer radikala Kvindelig Fremskridtsforening och 1889 den i övrigt politiskt neutrala Kvindevalgretsforeningen som enbart fokuserade på rösträttsfrågan. Trots ansträngningarna skulle det dröja till 1908 innan kvinnor fick kommunal rösträtt i Danmark. (källa)