Radioantenn Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder radioantenn, varianter, uttal och böjningar av radioantenn

Radioantenn synonym, annat ord för radioantenn, vad betyder radioantenn, förklaring, uttal och böjningar av radioantenn.

Vad betyder och hur uttalas radioantenn

Radioantenn uttalas radio|an|tenn och är ett substantiv.

Ordformer av radioantenn

Singular

radioantenn
obestämd grundform
radioantenns
obestämd genitiv
radioantennen
bestämd grundform
radioantennens
bestämd genitiv

Plural

radioantenner
obestämd grundform
radioantenners
obestämd genitiv
radioantennerna
bestämd grundform
radioantennernas
bestämd genitiv

Radioantenn är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Radioantenn på Engelska

  • radio antenna

Hur används ordet radioantenn

  1. Vajer av koppar används till jordledning vid kraftledningar och elektriska installationer av olika slag, exempelvis radioantenner. Riktigt klena och högflexibla kopparvajrar används för strömtillförseln till talspolen i dynamiska högtalare. Om en stolpe av förzinkat (galvaniserat) stål åskskyddsjordas med en kopparlina, måste särskilda försiktighetsmått iakttas med speciella anslutningsdon av brons för att motverka galvanisk korrosion (utjämning av den elektrolytiska spänningskedjan). För sådan jordning är varmförzinkad stållina att föredra. (källa)
  2. Ett radioteleskop är en form av riktningsbar radioantenn som främst används inom radioastronomi för att bland annat fånga upp radiovågor från himlakroppar och från övriga världsrymden, men också för att samla in data från satelliter och rymdsonder. (källa)
  3. En Yagiantenn är en radioantenn med riktverkan, både för att sända och mottaga med. Den består av en reflektor längst bak, därefter en dipolantenn av kraftigare material, samt ett antal s.k. direktorer som sitter framför dipolen i riktning mot sändaren (vid mottagning) eller mottagaren (vid sändning). Dipolen ska vara ca en halv våglängd lång. Direktorerna något kortare och reflektorn något längre. (källa)
  4. Invid tavlor och signaler utefter järnvägsspåret ligger sändare. Sändarna är oftast fast placerade överföringspunkter, så kallade baliser, men kan även finnas i själva rälsen (tunnelbanor), genom slingor, via radio eller kombinationer av dessa. En balis är en robust låda som innehåller elektronik och en radioantenn som aktiveras när den antenn som sitter under loket passar över den. Baliserna ger exempelvis information om vad en signal visar eller om vad den största tillåtna hastigheten är. När lokets antenn åker över balisen avläses informationen i balisen med hjälp av radiovågor. Informationen bearbetas av en dator och presenteras för lokföraren på instrumentbrädan. (källa)
  5. Pejling av radiostationer kan också användas inom navigation. Vilken som helst radiostation kan användas, förutsatt att sändarens läge är känt, men det finns också särskilda radiofyrar placerade på för sjö- eller luftfarten ändamålsenliga platser och med en signal som är lätt att identifiera. Vissa radiofyrar är riktade och skickar olika signaler på vardera sidan om en led, signalen övergår då gradvis från till exempel en morsebokstav till en annan då man rör sig tvärs leden. En riktad radiofyr kan användas som en sektorfyr och behöver inte pejlas. För att använda en cirkulär radiofyr eller en vanlig radiostation utnyttjar man det att signalstyrkan varierar beroende på hur den egna radioantennen är riktad i förhållande till sändarens läge. (källa)
  6. Hösten 1927 hade Murjek en svår resa över Atlanten på väg från Luleå till Baltimore. En dag uppstod en eldsvåda i byssan, då den oljeeldade spisen antände oljan i dess tank. Besättningen lyckades släcka elden, men fick finna sig torrskaffning i några dagar tills spisen blev reparerad. Efter denna eldsvåda kom Murjek in i en svår storm, som varade i ca 65 timmar, varvid man tvingades att dreja bi. De våldsamma atlantsjöarna åstadkom en hel del ovanbordsskador, man använde också ca 3 000 liter olja för att dämpa sjöarna. Under stormen slets radioantennen sönder och fartyget låg utan förbindelse med yttervärlden. (källa)
  7. S:t Paul avgick 31 augusti 1914 från Göteborg i barlast, med destination Sunderland. Den 2 september på förmiddagen observerades en flytmina strax styrbord om fartyget. Utkiken förstärktes då ytterligare. Vid halvtretiden samma dag befann sig fartyget cirka 28 sjömil ostsydost om Tyne då det med förskeppet stötte emot en förtöjd mina. Explosionen blev mycket kraftig, ett hål slogs upp i fartygsbotten mellan tredje och fjärde lastrummen, vilka vattenfylldes på några ögonblick. Radioantennen ramponerades och fartygsdelar slungades långt upp i luften. Inga muntliga order kunde ges på grund av det kraftiga dånet från den läckande ångmaskinen, men några livbåtar kunde sättas i sjön från det snabbt sjunkande fartyget, och hela besättningen lyckades rädda sig ned i de tre båtarna. Tio minuter efter explosionen gick S.t Paul till botten med aktern före. Besättningen rodde mot den engelska kusten, och blev efter några timmars rodd upplockade av en norsk ångare, D/S Bruse, som förde dem till North Shields. (källa)
  8. Samtliga versioner hade den karaktäristiska radioantennen kring huvudtornet. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.