Radiokälla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet radiokälla

1. Inom astronomin skiljer sig radioteleskopens roll från traditionella optiska teleskop i att de kan fånga upp radiokällor i det elektromagnetiska spektret. Radioteleskop består i princip av tre huvuddelar: antenn, förstärkare och databehandlingsutrustning. De har typiskt parabolliknande antenner som används antingen var för sig eller i en seriekoppling. Själva antennanläggningen blir i regel mer skrymmande än ett optiskt teleskop för motsvarande uppgifter, detta därför att upplösningsförmåga och riktverkan direkt beror på förhållandet mellan teleskopets öppningsdimensioner och våglängden hos den undersökta strålningen. (källa)
2. Calvera är smeknamnet på 1RXS J141256.0+792204, en så kallad ensam neutronstjärna, det vill säga en neutronstjärna utan nebulosa, tvillingstjärna eller pulserande radiokälla – fenomen som normalt associeras med neutronstjärnor. Calvera avger nästan all sin utstrålade energi i form av röntgenstrålning. Avståndet till Calvera beräknas till 625 ljusår, men med stor osäkerhetsfaktor. (källa)
3. SN 1006 är en supernova som upptäcktes 30 april 1006 av observatörer över hela världen. Stjärnan har ett avstånd från jorden av 7200 ljusår och nådde i maximum magnitud -7,5, vilket gjorde att den var synlig mitt på dagen och i ljusstyrka nådde en fjärdedel av fullmånens sken. Supernovaresten identifierades 1965 som den tidigare kända radiokällan PKS 1459-41. (källa)
4. Ett stjärndygn är tidsintervallet mellan två på varandra följande meridianpassager av en fixstjärna (egentligen gentemot ICRF - International Celestial Reference Frame - som bygger på extragalaktiska radiokällor). (källa)
5. En supernovarest från SN 1006s utbrott identifierades 1965. Det skedde medan astronomerna Doug Milne och Frank Gardner riktade Parkes-observatoriets radioteleskop mot den kända radiokällan PKS 1459-41. Denna befinner sig nära den blåvita jätten Beta Lupi och uppvisar ett cirkelformat skal av stjärngas på 30 bågsekunder. Röntgenstrålning och synligt ljus har också detekterats från detta skal och 2010 rapporterades även högenergetisk gammastrålning vid observationer med H.E.S.S.-teleskopet. Ingen neutronstjärna eller något svart hål har observerats, vilket vore väntat om detta är resterna av en supernova typ Ia. En studie 2012 för att upptäcka en eventuell kvarvarande stjärna från SN 1006s utbrott fann varken någon jätte eller underjätte, vilket tyder på att SN 1006 kan ha bestått av två vita dvärgar. Supernovaresten har beteckningen SNR G327.6+14.6 och beräknas ligga på ett avstånd av 2,2 kiloparsekund, vilket skulle betyda att skalets verkliga diameter är 20 parsekund. (källa)