Ramning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ramning

1. Antikens krigsfartyg, t.ex. triremerna (från ca 500 f.Kr.), var tunga galärer med metallförstärkt ramm. De roddes, men i gynnsam vind användes även segel. Besättningen bestod förutom av roddare av soldater, som stod uppställda på högt belägna däck eller plattformar, ibland benämnda kastell eller backar. Striden mellan fartyg avgjordes genom ramning eller äntring, som kunde förberedas av bågskyttar. (källa)
2. Under 1800-talets senare del åtnjöt rammen – delvis som en följd av erfarenheterna från sjöslaget vid Lissa (1866), där talrika stävanfall företogs – stort anseende som ett vapen, som snabbt och säkert kunde avgöra striden, när det fördes av en skicklig fartygschef. Pansarfartyg och kryssare, som var tillräckligt starkt byggda för att kunna uthärda påfrestningarna vid en ramning, utrustades därför allmänt med ramm. Dennas obestridliga fördelar motvägdes dock såväl av svårigheten att utföra en lyckad ramning mot en motståndare i manöverdugligt skick som av den överhängande risken att i händelse av även endast en mycket liten felbedömning, själv bli rammad. Artilleriets och torpedens utveckling medförde också så stor ökning av stridsavståndet att rammens betydelse starkt minskades. Rammen var också till hinder vid gång med mycket hög fart samt representerade en avsevärd tyngd. (källa)
3. Ramning är en metod för att utföra sjömätning. (källa)