Rasism Synonymer Betyder Uttal

• främlingsfientlighet
• rashat

Hur används ordet rasism

1. Bland direkta orsaker till gatuvåldet finns ofta alkohol och ibland även droger, många gånger begås rån eller försök till rån. Gatuvåldet är ibland oprovocerat. De indirekta orsakerna till våldet, och även drogerna, är dock mera omdebatterade, ofta beskylls dock flera fenomen, till exempel sociala problem och underhållningsvåld. Gatuvåldet kan också röra sig om politiskt våld, till exempel diverse rasism- och främlingsfientlighetsrelaterade bråk eller slagsmål mellan höger- och vänsterextremister. (källa)
2. mörkertalen är betydande. Hatbrotten kategoriseras i svensk brottsanmälningsstatistik baserat på motiv, där det vanligaste motivet är främlingsfientlighet/rasism (72 procent av anmälningarna 2012), varav 603 har identifierats som kopplade till högerextremism och nazism. Andra kategorier är antireligiösa motiv (15 procent) samt homofobiskt, bifobiskt eller heterofobiskt motiv (13 procent). (källa)
3. Historicism (rasism) – rasskillnaderna i betonande kulturrasistiska termer. (källa)
4. Högerextremismen innebär oftast ett fokus på traditioner i motsats till en politik och sedvänjor som betraktas som modernistiska. De har inslag av socialkonservatism och står i opposition till liberalism och socialism. Termen används vanligen för att beskriva fascism, nyfascism och andra ideologier och organisationer som uttrycker extrem nationalism, chauvinism, främlingsfientlighet, rasism eller reaktionära ståndpunkter. Vissa högerextrema rörelser, som exempelvis nazismen, har genomfört förtryck mot och folkmord på grupper som de ansett varit underlägsna "raser" eller ett hot mot nationen eller staten. (källa)
5. I Europa var det vanligt att de radikala högerpopulistiska partierna från 1970-talet fram till slutet på 1990-talet kombinerade laissez-faire liberalism och antielitism. Från slutet av 1990-talet fram till idag har dock partierna allt mer börjat inta ett försvar av välfärdsstaten i kombination med starkt socialkonservativa och nationalkonservativa värderingar och mer uttalad främlingsfientlighet och rasism. Antietablissemangsstrategin och välfärdschauvinismen är dock lika central som tidigare. (källa)
6. Interkulturell undervisning och intergruppinlärning proklamerades av Europarådet 1984 som en lösning på utbildningsproblem som härrör från migrationen och på andra integrationsproblem, exempelvis segregation, rasism, diskriminering och svaga skolresultat bland vissa av dem som inte undervisas på sitt modersmål. (källa)
7. Vanliga ståndpunkter inom libertarianism är förespråkandet av en begränsad stat, privat äganderätt och en minimalt reglerad laissez faire-kapitalism. Libertarianer fokuserar ofta, men inte uteslutande, på de moraliska och etiska aspekterna kring demokrati, staten och samhället. Libertarianismen tar avstånd från fenomen som rasism, imperialism och nutidens form av demokrati, där en majoritet av befolkningen får makt över minoriteten. Libertarianer anser ofta att människor tenderar att agera i goda syften av naturen, samt förblir kapabla att hjälpa de i nöd utan tvång och hot om våld i form av skatt. De förespråkar därför i olika mån att statliga funktioner tas bort eller ersätts av icke-statliga initiativ, från t.ex. privatpersoner, företag och ideella föreningar. Längst i de här tankarna, bland libertarianer, går de så kallade anarkokapitalisterna – som förespråkar fullständigt fri kapitalism och helt vill avskaffa staten. (källa)
8. Nationalismen brukar ofta förknippas med främlingsfientlighet och rasism (även om det inte alltid förhåller sig så), medan en patriot å andra sidan kan högakta en människa från ett annat land och tycka att det är självklart att den människan skall hysa patriotiska känslor för sitt land på samma sätt som han eller hon gör för sitt eget. En hållning som också kan gälla en nationalist. (källa)
9. Mångkulturalism har även kritiserats för att förstärka gränser och splittra samhället genom att understryka skillnader mellan "vi och dom". Sara Ahmed, professor vid Goldsmiths University of London, skrev en artikel i det postkolonialistiska internetmagasinet Darkmatter där hon kritiserade den liberala mångkulturalismen som hegemonisk. Genom att göra antirasism och etnisk mångfald till ett egoideal blir rasism "officiellt förbjudet" eftersom idealet säger att vi ska vara för jämställdhet, tolerans och mångfald och att vi inte får hata andra. Men enligt Sara Ahmed blir resultatet av detta tankesätt en fantasi om att "vi" då är förbi rasismen, och att det "dom" som är rasister – all rasism kommer från rasisterna. Hon anser att detta döljer det faktum att det finns andra former av rasism, exempelvis vardagsrasism, som även praktiseras av de som inte är uttalade rasister. Genom uppdelningen i "vi" och "dom" blir rasism paradoxalt nog en minoritetsposition som måste försvaras mot den mångkulturella hegemonin genom att utnyttja yttrandefriheten. Helt plötsligt är det en rättighet att få vara kränkande mot människor av annan etnicitet för att deras "kränkbarhet" är ett hot mot vår yttrandefrihet. På detta sätt menar Sara Ahmed att den liberala mångkulturalismen försvarar rasismen trots att den säger sig förbjuda denna – eftersom liberal mångkulturalism är för mångfald bör rasisterna få ha yttrandefrihet. (källa)