Rastning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rastning

1. Som familjehund är den lugn, trogen och sällskaplig och går ofta bra ihop med barn och andra hundar. Den är lättlärd men kan dock vara envis och behöver fast uppfostran. Mot främlingar kan den vara mer avvaktande och reserverad, men den ska inte vara aggressiv. Den är inte speciellt krävande med avseende på motionsbehovet, regelbunden rastning och tillfällen till att röra sig fritt och leka är tillräckligt. Valpar och unga hundar bör inte utsättas för ansträngade motion, då det frestar på lederna innan muskulaturen är fullt utvecklad. Rasen har kvar viss vaktinstinkt, vilket gör att den kan fungera som vakthund, men vaktinstinkten gör också att tidig social träning behövs. Vissa individer har jaktlust men hos det övervägande antalet är denna egenskap inte så utpräglad. (källa)
2. Grimstafältet består huvudsakligen av en stor äng, som används för rastning av hundar, modellflyg och som startplats för varmluftsballonger. Fältet tillhör Grimsta naturreservat omges av Grimstaskogen. Cirka 500 meter norr om Grimstafältet ligger Grimsta IP med fotbollsplaner, ishall och ridhus. Cirka 500 meter sydväst om fältet ligger Kanaanbadet. Under kalla kriget fanns beredskapsplaner att Grimstafältet (norr om Mälaren) tillsammans med Skrubba (söder om Mälaren) skulle kunna användas som krigsgravfält. I Grimsta planerade man för 22.000 platser. (källa)
3. J.A. Almquist har omnämnt en avelsgård i sin bok om "Frälsegodsen i Sverige", men vi har närmare uppgifter om den. Ordet "avel" kunde på 1500-talet betyda växtodling, men det finns ingen anledning att förmoda, att Almquist använt den betydelsen. Han bör ha menat hästavel, alltså ett stuteri. Gustav Vasa började inrätta så kallade storgårdar och avelsgårdar på 1550-talet, det är känt, och att han ville få fram sådana i varje "prästgäll" (pastorat). Vi vet också att kavalleriet var i trängande behov av bättre hästmaterial. Om Antonius de Palma anlagt ett stuteri på Görväln så skulle det förklara de förmåner han fick 1578. Att Antonius de Palma skulle lägga en stor gårds centrum "ut i skogen" över en kilometer från segelleden kan synas märkligt. Segelleden var ju dåtidens stora färdväg. Motivet till detta måste, enligt Almquist, vara avsikten att anlägga en avelsgård, som fällde utslaget. Man behövde stort gårdsutrymme, plats för nya byggnader, plats för rastning och stora betesmarker. Kartorna visar också att betesmarker fanns framförallt nordväst om Henrikstorp. Den stora dalen med sina nu utmärkta åkrar var då rätt vattensjuk med "starr" och mossbotten". (källa)