Reallinje Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet reallinje

1. Fram till 1970 års läroplan för gymnasieskolan - Lgy 70 - var gymnasium (gymnasiet) den teoretiska sekundärutbildningen i Sverige. Gymnasiets lärokurs var delad på två bildningslinjer, latinlinjen (latingymnasium) och reallinjen (realgymnasium), vilka omfattade tre eller fyra ettåriga klasser, så kallade "ringar". Gymnasiestudierna avslutades då normalt med studentexamen, en examen som i Sverige anordnades sista gången 1968. (källa)
2. Gullberg avlade studentexamen på reallinjens matematiska gren vid Lärarhögskolans i Stockholm övningsskola 1966, blev filosofie kandidat med beteende- och samhällsvetenskaplig inriktning 1969 och avlade socionomexamen 1972. (källa)
3. Vid Karlstads högre elementarläroverk för flickor inrättades 1933 en femårig reallinje från vilken det gick att söka in till gymnasiet vid Karlstads högre allmänna läroverk, och 1936 fick skolan rätt att utfärda realexamen. 1943 kommunaliserades skolan och bytte då namn till Kommunala flickskolan i Karlstad. (källa)
4. Naturlära är ett äldre pedagogiskt begrepp. I läroverksstadgan från 18 februari 1905 och undervisningsplanen för realskolor 2 mars 1906 betecknades med naturlära de naturvetenskapliga discipliner, som förekom i realskolan, nämligen biologi (zoologi och botanik), fysik och kemi, medan dessa ämnen skiljdes åt på gymnasiet (undervisningsplan 30 april 1909). Sedermera infördes genom k. kung. 9 okt. 1908 samma skillnad i realskolan, vilket innebar, att särskilda betyg utdelades både i biologi, fysik och kemi. I näst föregående läroverksstadga (1 nov. 1876) förekom i de fem nedersta klasserna namnet naturlära för biologi och de elementära begrepp, som meddelades i fysik och kemi. I gymnasialklasserna förekom naturvetenskap med underavdelningarna naturalhistoria (= biologi), fysik och (på reallinjen) kemi. (källa)
5. Kronprins Olav följde med sina föräldrar till Norge och blev därmed den första norska prinsen som växte upp i landet sedan senmedeltiden. Han tog Examen Artium (ungefär studentexamen) på reallinjen vid Halling skola i Oslo 1921. Kronprinsen studerade därefter vid Krigsskolen, den norska arméns officersskola, där han tog examen 1924. Senare studerade han även statsvetenskap, historia och nationalekonomi vid Oxfords universitet. (källa)
6. 1877 ändrades institutets namn till Tekniska högskolan, senare oftast skrivet Kungliga Tekniska högskolan (KTH), vilket idag är det officiella namnet. Verksamheten utökades också med en fackskola för arkitektur (A). A fick en fyraårig lärokurs, samtidigt som tre av de tidigare fackskolorna förlängde sin utbildning. V förlängdes till en fyraårig lärokurs, medan det för M och B infördes valfrihet mellan tre- och fyraårig lärokurs. Inträdeskraven skärptes ytterligare, och nu krävdes det mogenhetsexamen (studentexamen) från reallinjen ("naturvetenskapligt gymnasium") eller från latinlinjen ("humanistiskt gymnasium") med kompletteringsprövning i matematik, fysik och kemi. Förslag fanns också om att vid detta tillfälle infoga Krigshögskolan, Skogsinstitutet, Farmaceutiska institutet och lantmäteriutbildningen i KTH, men så skedde inte. (källa)
7. Kommitténs rekommendation att flickskolan samtidigt skulle förbereda eleven för ett liv som hemmafru i första hand och yrkesperson i andra hand gjorde dock att de tvingades klyva undervisningen i en sexårig högre flickskola för alla elever, och en tvåårig påbyggnadskurs kallat lyceum för de som planerade att delta i yrkeslivet om de misslyckades att gifta sig. Kommitténs timplan gav flickskolornas elever en tidsmässig möjlighet för dem att hinna ikapp eleverna i pojkläroverken: i grundutbildningen motsvarade de mer eller mindre pojkläroverkens fem första år, med undantag av tyska språket och matematiken, och de övriga skillnaderna var inte så stora att de inte kunde överbyggas av en motiverad elev. Den metodik som rekommenderades för flickskolorna överensstämde i stort sett med den som förekom på pojkläroverken, även om detta endast sades rätt ut när det gällde kristendomsundervisningen: undantaget var ämnena matematik och naturvetenskap, som gavs mer utrymme och på mer abstrakt nivå i läroverken. Kommittén ansåg att en kvinna som gått ut lyceum borde kunna få avgångsexamen motsvarande den som ges till lärjungar på reallinjen vid de allmänna läroverken, "dock med vissa modifikationer, härrörande af de qvinliga läroanstalternas egendomliga syfte och läroplan". Modifikationerna nämns inte närmare, men de anses överensstämma med de cirkulär inträdesfordringarna till postverket gav till kvinnliga ansökande 1866 och 1868. (källa)
8. Borelius-Brodd tog studentexamen på reallinjen i Stockholm 1945. Därefter studerade hon vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1945–1950, med examensarbete 1952. Hon praktiserade på Fife County Council i Skottland 1947–1948. 1954 tog hon studentexamen på latinlinjen med påföljande studier i italienska på universitetet 1955–1956. Hon var assistent i husbyggnadslära på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1955–1956. 1957 fick hon Italienska statens stipendium för studier i Rom. Sedan 1987 var hon teknologie hedersdoktor vid KTH. (källa)