Realpolitisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet realpolitisk

1. Under 1930-talet fick dessa frågeställningar en mera praktisk och realpolitisk innebörd då det kom att handla om allianser som kunde säkra det socialdemokratiska regeringsinnehavet. I första skedet knöts vad man kan kalla en arbetar-småbondeallians genom uppgörelsen med Bondeförbundet 1933 ("kohandeln"). Under efterkrigstiden orienterades den socialdemokratiska politiken allt mer mot att bygga en allians mellan arbetarna och de växande tjänstemannagrupperna. Man började identifiera sig som det breda partiet för löntagare. Den välfärdsregim som etablerades med efterkrigstidens sociala reformer kan sägas vila på en sådan allians: den generella välfärdspolitiken knyter samman medelklassens intressen med arbetarklassens, samtidigt som den utsträcker medelklassens standardnorm till att omfatta också arbetarna. (källa)
2. Abram från Ur i Kaldeen blir av Gud utvald att bli stamfar till ett stort folk. Detta folk ska vara Guds särskilt utvalda, och skall som tecken på detta omskära alla gossebarn. Abram ges av Gud namnet Abraham, troligen en anspelning på de hebreiska orden för "fader till många". I förbundet mellan Gud och Abraham ingår ett löfte om att detta folk ska få bo i det land som Gud visar Abraham, ett löfte som än i dag har realpolitisk betydelse i Israel. (källa)
3. När andra världskriget bröt ut 1939 drabbades partiet av en svår ekonomisk kris, dagstidningen Folkets Dagblad fick läggas ned, och efter våren 1940 var den realpolitiska situationen svår att hantera. Detta innebar att partiledningen sökte ekonomiskt stöd från Tyskland, och gradvis tog SP under Flygs ledning en realpolitisk ställning för Nazityskland. Partiets inställning förstärktes när Nazityskland 1941 bröt Molotov–Ribbentrop-pakten och angrep Sovjetunionen. (källa)
4. Undfallenhetslinjen hade en utpräglat realpolitisk grund – insikten om det ojämna styrkeförhållandet mellan Finland och Ryssland – men innehöll även vissa ideologiska element. Redan Johan Vilhelm Snellman hade mycket klart insett att Finlands politiska särställning bäst upprätthölls av en oförminskad autokrati i Ryssland och av raka, förtroendefulla och lojala band mellan monarken och hans finska folk. (källa)