Recettföreställning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet recettföreställning

1. Bland hennes mest omtalade roller var succén som Julie i Tanddoktorn mot Lars Hjortsberg säsongen 1799-1800, och huvudrollen i Kalifen i Bagdad mot sin bror Gustav Åbergsson och Jeanette Wässelius 1806. Andra omtalade roller var Maria Efrosyne i Drottning Kristina (1790), Siri Brahe i Gustav Adolf och Ebba Brahe (1787-88) och Teodor (byxroll) i De båda kammarpagerna, "en ande" i Armide och Yngve i Frigga (1786-87), Carl i Folke Birgersson till Ringstad (1792-93), Carl Sjöcrona i Det farliga förtroendet (1793-94), Gustafva i De gamla friarna (1795-96), Agarenne i Panurge på lanterneön (1799-1800), Madame de Brillon i Herr des Chalumeaux (1807-08) och Lisetta i Griselda 1809-10. Hon medverkade 1796 i rollen som Almaide i föreställningen Karavanen, som hölls för att fira kungens myndighetsförklaring, och spelade där mot Kristofer Kristian Karsten, Carl Stenborg, Louis Deland, Abraham de Broen och Caroline Müller. Gjörwell skrev om hennes uppträdande i lustspelet "Tanddoktorn": "Mamsell Inga Åberg, ensam uti hela pjäsen af sitt kön, etalerade också med allo flit sina förföriska behagligheter och sjöng med all möjlig grace." I Fästmännerna mot Jeanette Wässelius (1810) berömdes hon för "vanlig finess och livlighet". År 1810 introducerade hon Markis Tulipano som sin recettföreställning på Operan, vilket var en innovation, men som av kritikerna såg som för burlesk för operascenen. (källa)
2. 1812 spelades Brutus av John Philip Kemble. Senare spelades rollen av William Macready som tidigare spelat Cassius. För att bekosta en staty av Shakespeare i Central Park i New York spelades recettföreställningar 1864. Edwin Booth spelade Brutus, Junius Booth var Cassius och John Wilkes Booth spelades Antonius. Det var den senare som mördade president Abraham Lincoln ett år senare. (källa)