Recipiera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet recipiera

1. Frimureriet kom till Sverige 1735 och den första kända receptionen genomfördes i greve Axel Wrede-Sparres privatloge den 17 mars detta år. Den förste recepienten var Carl Gustaf Tessin, som vid detta tillfälle erhöll de två första graderna. Det är ont om dokumentation kring det svenska frimureriets första tid, men med hjälp av senare källor kan man läsa att ytterligare två personer antogs under logens första verksamhetsår och därefter, fram till 1738, ytterligare två per år. Under några år syns verksamheten ha varit låg, men 1745–1746 skedde ytterligare receptioner men upphörde sedan. Från 1752 övergick alla medlemmar inklusive Wrede-Sparre till den nya logen S:t Jean Auxiliaire. Det svenska frimureriet fick bekräftelse och viktigt stöd år 1753 i och med att kung Adolf Fredrik då förklarade sig som högste ledare för alla i Sverige verkande frimurarloger. Mellan 1735 och 1799 recipierade omkring 4 300 män i de svenska logerna. Vid den här tiden erbjöds endast grad I-III, men detta skulle snart ändras. Före 1730-talet var inte frimureriet en särskilt välkänd företeelse i landet, utan det var främst personer som genom sitt yrke eller i utbildningssyfte rest i Europa och därigenom kommit i kontakt med frimurarloger. Den officiella beteckningen på det som kom att bli en samlad svensk frimurarorganisation var från 1779/1780 IX. Frimurare Provinsen. Det var först vid mitten av 1937 som den nuvarande beteckningen, Svenska Frimurare Orden, antogs. Av synnerlig vikt för det svenska frimureriet blev de insatser som gjordes av bland andra Carl Friedrich Eckleff, Carl Fredrik Scheffer, Wilhelm Tornérhjelm och hertig Karl. (källa)
2. I Frankrike hade detta som följd att frimurare som ville utöva regelmässigt frimureri och stå i förbindelse med regelmässiga storloger hindrades från detta. Två franska storloger grundades 1879 resp. 1894 i förhoppningen att bli erkända av regelmässiga storloger utomlands, men misslyckades i detta syfte. En loge, Libre Penseurs, underställd den förstnämnda av dessa storloger, lät recipiera Maria Deraimes 1882. Tillsammans med Georges Martin lät hon grunda en frimurarloge som upptog både manliga och kvinnliga medlemmar, och ur denna grundades Samfrimurarorden 1893 (Se: Samfrimureri). Samfrimurarordnarna står inte i förbindelse med de regelmässiga storlogerna. (källa)
3. Orden arbetar i tio grader. När man inträder i orden upptas man i Grad I, för att sedan med tiden och efter att ha passerat mellanliggande grader, kan recipiera i Grad IX. Grad X är ordens högsta grad vilken endast kan innehas av en procentandel baserat på det totala antalet ledamöter i orden. Varje grad har en till sig bunden ritual, vilken på olika sätt pålyser ordens budskap. På sin vandring genom graderna får ledamoten allt mer insikt och kunskap om ordens fullständiga mening. Ritualernas innehåll är hemligt för utomstående och innehavare av lägre grader. De rituella mötena hålls i sk. loger. Övriga möten kan ske var som helst. Religion och politik är totalförbjudna samtalsämnen på Bifrostordens möten, ledamöterna uppmanas att "reda upp sina religiösa och politiska ställningstaganden utanför ordensarbetet". Ursprungligen skrevs ordens ritualer av författaren K. G. Ossiannilsson, vilken av stiftarna fick uppdraget att skriva en ritus som skulle med ett starkt inslag av mystik framför allt vara vacker och stämningsfull och med stegrad verkan från grad till grad. (källa)
4. Brahe recipierades i Svenska Frimurare Orden 1785 och erhöll, som en av de första, Carl XIII:s orden 1811. I januari 1803 blev han tillsammans med första hustrun Koskull, samtidigt som greve Erik Ruuth och dennes hustru Charlotte Wahrendorff av hertig Karl intagen i Carl Adolf Bohemans hemliga sällskap Gula Rosen. Till detta sällskaps medlemmar räknades även hertig Karl, Hedvig Elisabet Charlotta och drottningens mor. (källa)