Redaktörskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet redaktörskap

1. Lagercrantz' tid som chef- och kulturredaktör på Dagens Nyheter beskrivs som präglad av intellektuellt förfall, "salongskommunism" och hänsynslös mobbing mot bland andra Harry Martinson och Eyvind Johnson. Stolpe beskriver hur Lagercrantz före sitt redaktörskap hörde till de största insmickrarna av sin företrädare Herbert Tingsten, för att sedan såga hela Tingstens karaktär i en recension av dennes memoarer. Boken berör Lagercrantz' ställningstagande för Lars Hillersberg och att Lagercrantz ställde sig på Jan Guillous och Peter Bratts sida under IB-affären. (källa)
2. Pethrus författade böcker och sånger med religiöst tema. Hans psalmer är publicerade i pingströrelsens egen psalmbok Segertoner. Segertoner (1930) utgavs under hans redaktörskap och ett 20-tal av hans egna psalmer finns med i den första utgåvan. Hans mest kända psalm Löftena kunna ej svika är spridd över stora delar i världen och den finns också med i den svenska psalmboken och numera även i Katolska kyrkan i Sveriges psalmbok. (källa)
3. I boken Margareta Renberg från 2001 presenteras konstnärens bildvärld från 1970-talet och framåt varvad med egna dikter och texter av Ulf Linde, Elisabeth Rynell och Torbjörn Säfve under redaktörskap av Mariann Ahnlund, som var hennes gallerist. Recensenter av boken skriver: "En Alice i Underlandet", "en kuriös och upptågsfylld värld", "överraskande och humoristisk". (källa)
4. Christian Bülow formulerade vid ett tillfälle tidningens uppgift som "att bekämpa maktens missbruk och vindicera även de arbetande och medellösa folkklassernas mänskliga och medborgerliga rättigheter". Under sonen Waldemars redaktörskap kom tidningen också att utmärka sig för sin humoristiska formuleringskonst. (källa)
5. Sara Haag växte upp i Stockholm och från 9 års ålder i Riddarhyttan i Västmanland. 1984 slog sig familjen ner i Sorunda utanför Nynäshamn. Hon pendlade till den social-estetiska tvååriga gymnasielinjen på Södra Latin och studerade därefter teatervetenskap med tanken att bli teaterregissör. Efter en tid som bland annat regiassistent och sufflör på Dramaten och Helsingborgs stadsteater kom hon in i tv-världen som programledare för Sveriges Televisions Sommarlovsmorgon tillsammans med sin bror Erik 1995. Hon fortsatte sedan på SVT som reporter i bland annat första säsongen av Expedition Robinson 1997, arbetade för Knesset och med programutveckling och redaktörskap på bland annat Strix Television. Detta ledde henne till steget över till reklamvärlden via studier vid Forsbergs skola 1999. (källa)
6. Den första volymen av Strindbergs brev publicerades med stöd av Stockholms stadsfullmäktige på Albert Bonniers Förlag 1948 under Torsten Eklunds redaktörskap. Han gav ut ytterligare fjorton volymer fram till 1976. 1989 övertog Björn Meidal utgivningen i och med band sexton, och avslutade utgivningen 2001 med två supplementband, sammanlagt 22 band. (Ett antal ytterligare brev, "Efterslåtter", publicerades i Strindbergiana 31, 2016.). (källa)
7. Under Gaston Calmettes redaktörskap ingrep den på nytt i den politiska polemiken. Calmette nedsköts 16 mars 1914 av politiska skäl av Joseph Caillaux' hustru. Den spirituelle Alfred Capus, i samarbete med Robert de Flers, upprätthöll tidningens kultiverade läggning och litterära inflytande. Senare inköptes Le Figaro av François Coty, och hade en kortare tid Lucien Romier som politisk redaktör. Namnet ändrades av Coty till Figaro, men återtog senare sitt gamla namn. (källa)
8. Lidman var initiativtagare till och ordförande i den lokala naturskyddsföreningen Voxnadalens naturvårdare från 1956, ordförande i hembygdsföreningen i Ovanåker från 1943, ordförande i Ovanåkers fiskerivårdsförening 1943–1962, styrelseledamot i Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund och styrelseledamot i Gävleborgs läns konstförening och verksam med redaktörskap i hembygdsårsboken Hälsingerunor 1947–1956 och för böckerna Fäbodar (1963) och Fäbodminnen (1965). Edsbyns Museum tillkom på hans initiativ och med hans drivande inverkan. (källa)
9. Svenska Missionsförbundets förlag startade 1895 i samband med utgivningen av Svenska Missionsförbundets sångbok. 1896 utgavs Sånger för söndagsskolan. Övrig produktion begränsade sig till material som hade en direkt inriktning på verksamheten i församlingarna. 1905 gavs första förlagskatalogen ut. Där lanserades bland annat missionssparbössan. Missionsförbundet blev medlem i Nya bokförläggareföreningen 1910. Nya bokförläggareföreningen upphörde 1912 och Missionsförbundet anslöt sig då till Svenska Förläggareföreningen. 1905 anslöt Missionsförbundet till Sällskapet de religiösa bokförlagen (Kristna bokförläggareföreningen). Wilhelm Sjöholm var sedan 1904 redaktör för Missionsförbundets förlag. Sjöholm tog initiativ till Missionsförbundets julkalender Ansgarius 1906, som ett år senare blev årsboken Ansgarius. Tre verk kom ut under Sjöholms redaktörskap, som dokumenterade missionen: Dagbräckning i Kongo (1916), 25 år i Kina (1916) samt På obanade stigar, tjugofem år i Ost-Turkestan (1917). (källa)
10. Sydöstra Sveriges Dagblad startades den 5 december 1903, då tidningens första nummer trycktes under namn av Blekinge Folkblad. Förläggare för tidningen var en andelsförening, Tryckeriföreningen Blekinge u. p. a. Det första numret trycktes i Malmö, men strax efteråt överflyttades tryckningen till Jönköping. Från januari till oktober 1905 skedde tryckningen på Länsboktryckeriet i Karlskrona, men därefter inköptes eget tryckeri, beläget på Kyrkogatan 16. Senare flyttades det till Ronnebygatan 3, och numera har tryckeriet flyttats till nya lokaler vid Borgmästaregatan 15. Huvudredaktionen var till en början förlagd till Karlshamn, men flyttades 1905 till Karlskrona. Blekinge Folkblads förste redaktör och utgivare var stenhuggaren N. J. Kroon i Karlshamn, men då redaktionen förlades till Karlskrona efterträddes han av Sven Törnkvist. Denne blev emellertid icke långvarig, ty redan 1906 remplacerades han av Carl G. Schröder. Även denne stannade endast några månader, och redaktörskapet innehades sedan tillfälligt av Oskar Kloo och W. Sjöberg. Sedan övertog redaktör J. A. Henricsson chefskapet, vilket han bibehöll till 1919. Gotthard Böhmer var därefter en kortare tid redaktör, varefter utgivaren Algot Törnkvist tillträdde 1920. Vi får alltså här veta att tidningen numera heter Sydöstran. (källa)