Regementsmusik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet regementsmusik

1. Som tonsättare och arrangör försåg Håkanson regementsmusiken med många marscher, varav det mesta är förlorat. Bevarade orgelkompositioner är till stor del avsedda som utgångsmarscher, dåtidens postludier, men även andra musikformer förekommer. Orgelkompositionerna, som skrevs för gudstjänster i Eksjö kyrka, utgör konkreta exempel dels på vad en välutbildad yrkesmusiker mot slutet av 1800-talet spelade i kyrkan, dels på kompositioner inspirerade av och utförda på en bestämd orgel. Också för den ideella och fristående musikverksamheten i Eksjö komponerade Håkanson en avsevärd mängd musik. (källa)
2. Den tredje augusti 1892 lades grundstenen i sydöstra hörnet av koret under stor högtidlighet. I ett kopparskrin placerades ett grundläggningsdokument samt föremål och tidningar från den tiden, innan det igenlöddes och murades in i en uthuggen fördjupning i grundstenen. Under denna ceremoni spelade regementsmusiken psalm 500, kyrkoherden läste Herrens bön, kontraktsprosten läste välsignelsen och psalm 3 sjöngs. Slutligen hurrade man för Hans Majestät Konungen och det hela avslutades med Folksången. (källa)
3. Genom 1901 års härordning ökades det till 12 kompanier (tre bataljoner) och ett kulsprutekompani men antalet volontärer nedsattes till 555 man (musikpersonal inräknad) och genom 1914 års härordning ytterligare till 540 man. Kungl. Svea Livgardes musikkår var länge rikets främsta regementsmusik och många av dess medlemmar var även verksamma i Kungl. Hovkapellet. Musikkåren hade trettiosex befattningar och ett antal elevplatser. I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Svea livgarde innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 1. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag. (källa)
4. Uttrycket kommer av latinets director av dirigere = (verb) 'styra' och genitiv av grekiskans mousike (se musik). I plural blir det Directores musices. Titeln användes förr även för musiklärare, speciellt vid högre läroanstalter och inom militär-/regementsmusiken. I Finland kan kyrkan och staten tilldela förtjänta musiker titeln director musices eller director cantus som en hedersbetygelse. (källa)